artiklar

måndag 25 oktober 2010

Barndomens dröm, förvandlades till en mardröm

Historien och namn är uppdiktad

Jane Johnssons hade nått sina drömmars mål, men frågan som återstod var om hennes högsta önskan nu skulle gå i uppfyllelse.


Lisa både glädje sig och var nervös. Hennes syskon hade efter många års försök, lyckas övertala deras föräldrar till att träffa Jane.
För tio år sedan hade hon lämnat föräldrahemmet mot sina föräldrars vilja för att följa sin dröm. Men de sista sju åren hade de nekat till hennes existens.

Om hon hade lyssnat på sina föräldrar den gången för tio år sedan, hade hon aldrig hamnat i denna situation, hon hade med stor sannolikhet jobbat i deras hotell eller puben, liksom hennes syskon. Som idag hade tagit över verksamheten.
Och med den erfarenheten hon bar på idag, hade det kanske varit mycket bättre.
Men så hade hon ju inte träffat Paul, som hon numera var gift med och fått sonen David som just hade fyllt ett år.

Jane packade ner de sista kläder och gick in och tittade till David som fortfarande sov. Hon gick in i vardagsrummet med en kopp kaffe.
Imorgon vid denna tid, skulle hon förhoppningsvis få träffa sina föräldrar, om de inte hade ändrat sig, men så var det inte första gången det hände.

Barndomens dröm
Jane var född och uppvuxen Granard i den östliga delen av grevlandskapet Longford i Irland.
De bodde i den lägenheten som hörde till hotellet som hennes föräldrar ägde. Puben hade de köpt när det äldre äktaparet
bestämde sig för att flytta till Dublin och bo hos deras dotter.

Under hela hennes barndom hade hon, sin äldre bror och syster fått hjälpa till i hotellet med städning och i köket och hon hatade det, värst var det under sommaren när det var fyllt med gäster hela tiden.
På vintern var det mera lugnt och här fick man mera tid till att leka med de andra barnen i byn.

För hennes föräldrar var det en självklarhet att hon, Peter och Marian skulle ta över verksamheten när de inte orkade längre.
Men Jane hade andra idéer och drömmer. Hon ville ut och rese, se världen, testa något annat än bara uppvakta andra människor.

Men både Peter och Marian åkte till London för att utbilda sig inom hotell och kök och under ett sommarlov hade Peter sin kompis Mikael Lyndon med hem. Han var modefotograf och hade eget fotostudio i London.

Blir en världskänd fotomodell
Hon älskade att posera framför hans kamera och han sa att hon hade en fotomodells drömkropp samt talang, så hon kunde utan problem bli en världskänt fotomodell som reste hela världen runt samt bli miljonär. Så när sommaren var över visste hon precis vad hon skulle bli.
Men hennes föräldrar var av en annan mening och menade att det bara var oanständiga flickor som blev fotomodeller.

Under det gångna året fortsatte hon och Mikael att träffas, trots föräldrarnas ihärdiga försök på att hålla henne borta från Mikael.
Jane var övertycket om hon hade mött mannen i sitt liv, så när hon slutade skolan, fanns ingen tvekan, när Mikael frågade om hon ville flytta till London och bli fotomodell.
Eftersom hon bara var sexton år, fixade han ett rum åt henne hos sina föräldrar, vilket lugnade Janes föräldrar lite och så fanns ju både Peter och Marian ju där till att hålla ett öga på henne.

Jane lärde snabbt att posera på ett professionellt sätt och det tog inte lång tid innan hon var efterfrågat av de stora modeagenturer, Mikael blev hennes manager och bestämde vilka hon skulle jobba för.
Nu blev det till långa arbetsdagar, massor av fester och resor världen över, livet lekte och hon älskade det glamourösa livet. Hon hade uppnått sitt mål, hon hade blivit en världskänd fotomodell.

Brytningen med föräldrarna
Så kom den dagen då hon skulle åka hem till sin broder Peters bröllop. Hon glädje sig till att se sina föräldrar igen, för hon hade inte träffat dem på nästan två år.
Men återseendet blev inte som hon hade tänkt sig, föräldrarna tyckte hon såg för tunn ut och att hon var oanständigt klädd, hennes klädning var för urringat och hon borde tänka mer på sitt ry.
Bråket var igång och hade Marian inte kommit in och stoppat det, hade Jane åkt tillbaka till London på direkten.

Nästa dag var läget spänt mellan Jane och hennes föräldrar, dem pratade knappt med varandra. Under bröllopsfesten håll dem god min till elakt spel och man kunde med lätthet kalla det för lugnet för stormen.

Dagen därpå lämnade Jane hemmet efter ett nytt bråk. Den enda gången hon åkte tillbaka var till Marians bröllop, här behandlade föräldrarna henne som en främling och sedan dess hade hon trots flera försök inte sett sina föräldrar.

Fastnade i drogernas värld
Men som tur var hade hon ett fantastiskt förhållande till Peter och Marian och deras familj och det var också dem som tillsammans med Paul, som hjälpt henne tillbaka till livet, när hon totalt mistade fotfäste med sin livsföring.

De långa arbetspass, de många resor och festerna började så smått att ta ut sin rätt, Jane kände sig allt oftare väldig trött och hängig, av Mikael fick hon det som han kallade för vitamintillskott, det hjälpte plötsligt kände hon sig pigg och orkade med hur mycket som helst.
På festerna var det vanligt med droger, intill nu hade hon hållit sig långt borta från dem, men en kväll bestämde hon sig för att testa det, det lugnet som hon kände spridde sig i hela kroppen kunde inte beskrivas, hon var fast.

En brysk uppvakning
Sen hände olyckan, som skulle komma att förändrar hennes liv.
Efter en fest bestämde hon sig för att gå hem eftersom hon bodde i närheten, hon ramlade och när hon försökte resa sig gick det inte.
En polispatrull kom förbi och stannade, och fråga vad som hade hänt, sen ringde de efter en ambulans.
På sjukhuset konstaterade man hon hade ett lårbensbrott och ett brott på högra foten. Hon ringer Mikael för att berätta det, han blev vansinnig, hon hade ju en viktig fotografering nästa vecka, men lovade att besöka henne nästa dag, han kom aldrig.

Vistelsen på sjukhuset blev en brysk uppvakning för Jane, det som hon trodde var vitamintillskott var en drog, samtidigt som hon fick veta att hon var kraftigt undernärd. Det blev en lång väg tillbaka, men vid sin sida hade hon sina syskon och Paul, som var den polis som ringde efter ambulansen.
Varje dag besökte han henne och långsamt växte inte bara ett förtroende förhållande upp men också kärleken. Så när Jane blev utskriven från sjukhuset, flyttade hon direkt hem till Paul.

Paul sökte förflyttning till Penzance och fick jobbet.
Efter ett år gifte de sig och året därpå fick de fick sonen David.
Båda till bröllopet och till dopet hade hon inviterat sina föräldrar, trots dem hade tackat ja dök de aldrig upp, annat hade kommit emellan.

Janes högsta önskan går i uppfyllelse
Under hela resen till sitt barndomshem var Jane nervös och spänt, skulle hennes högsta önskan om att få träffa sina föräldrar, skulle hon få en chans för att förklara och kanske bli förlåten bli verklighet. Hon hoppades på det.

När de anlände till hemmet, stod bara två stycken utanför för att ta emot dem, hennes föräldrar. Jane hade den största lust till att bara springa och hoppa upp i deras famn, men lugnade sig. Det blev ett tårarfyllt återseende, för sju år av envishet var trots allt en lång tid.

På kvällen när de sitter i vardagsrummet, börja Jane att berätta om sitt liv för föräldrarna, nu fick det ju bära eller brista. Hon är så djupt inne i sin berättelse att hon inte märker att Paul och de andra lämnar rummet och låter dem vara ensamma. När hon är färdig, titta hon på sina föräldrar, hon ser att deras känslor är i uppror och det blir en nervös väntan, slutligen får hon höra dessa ord, vi förlåta dig. Jane var överlycklig.
Bäst av allt var att dem inte bara tyckte om Paul men de menade också han var rätt man för henne och så älskade de charmtrollen David.

Innan de åkte hem bestämdes det att hela Pauls familj skulle komma att fira jul hos dem, det var dags att sammanföra båda familjerna.

En efterfrågat förläsare
När David började på daghemmet, bestämde Jane sig för att bli förläsare, att varna unga flickor om de faror som finns med att bli fotomodell och mannekäng, att det långt ifrån är en dans på rosor.
Hon blev snabbt en lika efterfrågade förläsare som när hon var fotomodell, det var inte lika glamouröst, det liv med allt vad det innebar hade hon lagt bakom sig.

Sverigedemokraterna hotar den svenska demokratin

Valet är över och denne gång fanns det två segrare alliansen och sverigedemokraterna.
För trots båda de rödgrönas och alliansens ihärdiga kamp på att utesluta det främlingsfientlig parti sverigedemokraterna från att komma in i riksdagen misslyckas de totalt med detta.
Sverigedemokraterna tågade in i riksdagen med 20 mandaten och tar därmed på sig en vågmästarroll i regeringen.


 
Under valperioden är det ju mycket vanligt att partierna tar hjälp av sina gamla partivänner till at framföra deras vallöften, någon sådana hade sverigedemokraterna tydligen inte.
Att deras syskonparti dansk folkeparti i Danmark tyckte synd om dem och menade de verkligen behövde hjälp i deras valkampanj stod helt klart när ledaren från danskt folkeparti Pia Kjärsgaard bestämde sig för att komma till Sverige och bege sig in i den svenska valkampen.
Samtidigt må hon ha fått någon form att spatt när hon förslog att den internationella gemenskapen skulle skicka över observatörer till att övervaka det svenska valet för att vara säker på det gick rättvist till.
Kära Pia Kjärsgaard, detta är Sverige inte USA.

Att dansk folkeparti är främlingsfientlig vet man och därför blev man väl heller inte så förundrat, när Pia Kjärsgaard för nyligen forslog att paragraffen hets mot folkgrupp skulle bort, speciellt i debatterna, eftersom den efter hennes mening var hämmande för båda tryck och yttringsfriheten.
Men här mötte hon på stort motstånd från den danske befolkningen, som absolut inte ville man avskaffa denna paragraff.

Sedan dansk folkeparti kom in i den danske riksdagen 1998 med tretton mandaten har dem vid varje val ökat och idag har de 25 mandaten i riksdagen och är ett stödparti till den ledande regering, vänster och konservativa folkepartiet, som de inledde ett samarbetat med i 2001.
Deras mål är ju självklart få en plats i regeringen, vilket dem har misslyckas med, eftersom de andra partierna i den danske regeringen menar de inte är städad nog.
Vilket dem har fullständig rätt i.

Vad många av partierna därför säkert blev förundrat över var när statsministern Lars Lökke Rasmussen, tyckte att nu var dansk folkeparti efter så många år i riksdagen, legitime nog till att få en plats i regeringen.
Men här stötte han på motstånd från de andrar partierna i regeringen, som inte var eniga med statsministern och menade Pia Kjärsgaard på något sätt hade hotat honom.
Det visade sig ju också Pia Kjärsgaard hade krävt att få en plats i regeringen efter nästa val, annars började de att samarbete med socialdemokraterna istället.
Så om socialdemokraterna och socialistisk folkepartiet vinner valet 2011 kommer de att göra allt för att inleda ett samarbete med dem istället.

Nu har dem också ändrat taktik och blivit dubbelmoralisk. Dansk folkeparti har alltid varit emot EU, men plötsligt stämmer de ja till allt som har med EU att göra.
En invandrare som hade fått ett utvisningsbeslut efter avslutat utbildning och som ledde till beslutet blev tagit upp i regeringen, stämde det dansk folkepartiet ja till att personen skulle få uppehåll i Danmark.
Ja vad gör man inte för att få en plats i regeringen efter min mening är det ett spel för gallerierna.

Men något som just nu har spiltratt regeringen är det danske folkeparti sista utspel efter terrorattacken i Köpenhamn.
Nu vill dem nämligen ha man ska sätta upp övervakningskamera i de centrala delarna av Köpenhamn för att stoppa terrorn.
Ett förslag som dem kommer ta upp till den nästa finansdebatten.
Visst har Danmark utsatts för terrorhot, men om detta förslag klubbas igenom kan man säga att den personliga integriteten som man vill värna om tillsammans med ett fritt Danmark försvinner.
Ja! dansk folkeparti är ju bra på att störa dagsordningen med deras olika förslag, som ibland inte har med debatten att göra.
Men nu kan man väl säga att regeringen har blivit förberett på vad som komma skall till nästa finansdebatt.

Under valets gång i Sverige varnade flera danska partier Sverige om Sverigedemokraterna samt att de inte fick vara så eftergivna som de danske partierna hade varit överför dansk folkeparti, om de kom in i riksdagen.
För ger man dem en tumme, tar de hela handen.


Nu kom sverigedemokraterna in i riksdagen och att de kan bete sig som barnungar fick man bevis på, under riksdagens öppnande och den traditionella gudstjänsten.
För när biskop Eva Brunne började prata om människors lika värde kom hon till att kränka sverigedemokraterna så mycket att de stormade ut av kyrkan som en hel armé.
Man kan ju säga att dem redan från start visade sitt sanna jag.


Nu hamnade alliansen i den sits att de skall regera som en
minoritetsregering, vilket betyder att de skall till att samarbeta med de andra partierna.
Redan vid valet av talman, ställde sverigedemokraterna sig på alliansens sida.
Så nu får alliansen verkligen passa på att sverigedemokraterna inte tar över och hotar den svenske demokratin, för det är just vad dansk folkeparti har gjort i Danmark.
Man kan tycke att spärrgränsen på fyra procent är ganska liten för att komma in i riksdagen, men i detta fall var den för hög.

lördag 23 oktober 2010

Övergreppen på irakiska fångar var okej för USA:s del

Nu har Wikileaks publicerat cirka 400 000 nya
hemligstämplade dokumenten från åren 2004 till 2009 som visar hur den amerikanska militären har torterat, våldtagit och misshandlat hjälplösa irakiska fångar. Hur man har använt de civila som bombröjare, plus flera fall av övergrep mot barn.

Att detta kunde låt sig göra utan att det blev någon utredning är på grund av den fragmentariska order som USA utfärdade i juni 2004, där koalitionsstyrkorna fick order på att överhuvudtaget inte utreda någon form av överträdelse.
Dokumenten visar också att av de 109 000 som dödas var 60 procent av dem civila irakier.

Självklart fördömer USA:s utrikesminister Hillary Clinton att dessa uppgifter har läckt ut för det kan sätta de amerikanska soldater, de allierade samt de civilas liv på spel, men hon har ingen lust att komma in på detaljerna, när det gäller materialet.

Men varför fördömer hon inte vad man hade utsatt dessa fångar för i fängslarna, det var kanske helt okej för hennes del liksom det var för George Bush att utsätta fångarna för tortyr?
Man förstår ju att detta inte var det alla bästa tidpunkten för dessa uppgifter att läcka ut, nu när USA står inför ett delval.

Men nu är USA inte de enda som har hemligthållit och ljugit om sina uppgifter.
I dessa dokument visar det också att Danmark har ljugit överför riksdagen och regeringen när det gäller antalet fängslande av irakier.
I 2006 rapporterade försvarsministeriet att man hade fängslat 21 personer, men rätt antal var 95.
Trots danskarna visste om att irakiska polisen använt tortyr lämnade man över 62 personer till den irakiska polisen.

Om dessa uppgifter är riktiga, har de politiska beslutfattarna misskött sina moraliska förpliktelser, säger den före detta utrikesminister, socialdemokraten Mogens Lykketoft.
Det kan man ju bara hålla med honom i.

Efter min mening har hela detta krig byggts upp på en stor lögn från start till slut, så det är ju bra att sanningen äntligen kommer fram.

Och som Julian Assange ganske riktigt säger,nu har de döda som tidigare var anonyma, äntligen fått ett namn.

DN SvD Aftonbladet Expressen BT Ekstra Bladet Politiken, DK

måndag 18 oktober 2010

Antonio vann kampen. Ett nytt liv tog sin början

Historien och alla namnen är uppdiktade.

Antonio Pollocks högsta önskan var att få deras tivoli på fötterna igen efter branden för tre år sedan, så familjen skulle slippa bo i ett läger med sexhundrade andra människor.

När Antonio Pollock vaknade denna morgon, kände han sig lyckligare än på länge.
Han stod upp och gick ut och satte sig i den slitna fåtöljen och lät solen värma hans kropp.
Detta var den bästa tiden på dagen, ingen skrikande ungar som sprang omkring, inte någon som gnällde, bara fåglarna som kvittrade.

Drömmen om en bättre framtid
Han kände något var på gång. Hans dröm om en bättre framtid med jobb och egen bolig skulle kanske gå i uppfyllelse, kanske skulle de många år av förföljelse, var man hade behandlat dem som de kom från en annan planet, samt känslan av att de inte existerade men levde som ett spöke, var kanske på väg att ta slut.
Antonio slöt ögonen och lät tankarna få fritt lejde.

Antonio Pollock var fött och växt upp i ett tivoli.
Under våren och sommaren hade han åkt land och rike runt med sina föräldrar och farföräldrar med deras tivoli och kände inte till någon annan livsstil.

Marcus tivoli var inte så stort, tre karuseller, en skjutbana, ett tält med lotter och tältet där hans mamma spådde om andra människors framtid.
Sen fanns den lilla scenen, här uppträdde hans pappa som var eldslukare och barnen med musik och dans på eftermiddagarna och kvällarna.

Hot och förföljelse
Men att åka runt med ett tivoli, var inte alltid liv och glada dagar, ibland kunde det också innebära faror för deras liv.
Som den gången när de anlände till Annpol i sydöstra polen, där innevånarna attackerade dem med sten och hotade dem med kniva så de fick fly för livet.

Det som han älskade mest som barn, var när de kom till ett nytt ställe och han fick åka med sin pappa in till staden och dansa medan pappan spelade på gitarren, det gav alltid en extra slant.
Detta sågs inte alltid med blida ögon från butiksägarna eller polisen, som kom och jagade dem bort och var de inte snabb nog, tog polisen fram deras batonger, började hota dem, vilket ofta hände under stor jubel från publiken.

Ofta kom polisen också till tivolin och arrestera några av männen och kvinnorna. De anklagades för att ha stulit mat från affären eller ägg och höns från gårdarna, men som oftast släpptes de efter en dag i fängslet.
I vissa affärer blev de även nekat att komma in och handla.

Samma sak var det när de återvände hem till deras lägenhet i utkanten av Lasis slumområdet i Rumänien.
I den gata där han bodde fanns en osynlig gräns som delade på romerna och rumänerna, gick man över den blev man överfallen av barnen. De vuxna stod bara och skrattade, och gjorde ingenting för att stoppa barnen.

Ett kärt barn har många namn
Han hade aldrig fattat vad som gjorde dem annorlunda än andra människor och än idag fattade han det heller inte.
Han hade hört historier om att romer stal, men att man bedömde alla romare till att vara tjuva var för honom oförstålig.
Han hade en gång frågat sin mamma varför det var så här, hon hade svarat att så hade det alltid varit och det kom aldrig att förändras, varken i hans eller hennes levnadstid.
Hon borde ju veta, hon var ju spåkvinna.

Nu var det ju inte så överallt de kom, i vissa städer tjänade de rätt så gott med pengar på deras uppträden, båda på gatan och i tivolin. Människorna behandlade dem som vanliga människor och inte som någon som kom från en annan planet.

Genom tiderna hade de blivit kallat för zigenare, tattare, gipsy, nomader och det resande folket, ja ett kärt barn hade många namn som hans mamma alltid sa.

En glad Nyhet
Nu hade lägret hade börjat vakna till liv, en ny dag hade tagit sin början och med hopp om den skulle bringa något gott med sig, gick Antonio in i husvagnen där han bodde tillsammans med Dana, deras två barn Elena, Christian, och deras föräldrar för att fixa frukosten.

Under frukosten ringde mobilen, glädjen i hans ansikte och i rösten gick inte att ta mista på. Familjen har fått ett erbjudande om ett jobb i ett annat tivoli. Hans många telefonsamtal till dem olika tivoli under vintern hade givet full pott.

Det utbröt ett vilt jubel, när Antonio berättade nyheten, alla hjälptes åt med att packa.
Nyheten hade spridd sig som en löpeld genom lägret och många kom och önskade dem lycka till.
Två dagar hade dem på sig att ta sig till Rumäniens huvudstad Bukarest.

En glädjande återseende
En bit utanför Bukarest väntade Tonis tivoli på dem som nu hade gått i ärv till fjärde generationen.
Antonios och Tonis familj kände varandra väl, så det blev en glädjande återseende och alla pratade i munnen på varandra.

Tonis tivoli hade blivit större så det fanns mycket nytt att titta på för Antonios familj. Antonio kunde inte låta bli att tänka på att Marcus tivoli kanske kunde ha varit lika stort om inte det hade bränt ner.

När de kom fram till Tonys stora husvagn, kände Antonio ett stick av avund, detta var något annat än deras gamla och slitna husvagn.
De överraskningar som nu Tony bjöd Antonios familj på skulle få dem till att tappa andan fullständigt.

Nu hade de ju inte träffas sedan den ödesdigra natten då Marcus tivoli hade bränt ner, så nu berättade Antonio för Tony och hans familj vad som hade hänt.

Deras livsvärk brand ner
Det var deras sista dag i Ustka i Polen, nästa dag skulle de bege sig vidare till Rumänien.
Under lördagen hade det varit en spänt stämning mellan invånarna och tivolifolket efter en av deras folk hade varit uppe och slåss med en av innevånarna i Ustka.

Så när de hade stängt och var färdig med att packa ville Antonios mamma att de skulle bege sig i väg på en gång, men alla var trötta och man blev eniga om att sova ett par timmar innan man åkte.
När man vaknade upp var det till ett brinnande inferno, fem av vagnarna stod i brand och trots alla försök på att släcka branden gick vagnarna inte att rädda, allt var borta.

Polisen kom, men de gjorde ingenting. Däremot anklagade polisen dem själva för att ha satt eld på vagnarna som en hämnd för att de hade varit upp och slåss med innevånarna och nu ville lägga skulden över på dem.
Polisen bad dem försvinna och aldrig vände tillbaka för så kunde det gå väldigt illa nästa gång.

Tonys familj satte tyst en lång stund, de visste att det lika väl kunde hade varit dem som hade blivit utsatt för detta.

En ny framtid i sikte
Till slut hittade Tony rösten och berättade för Antonios familj i vilka delar av tivolin han hade tänkt att de skulle jobba.
Sen kommer första överraskningen.

Eftersom Tonis tivoli hade växt så mycket och Tonys föräldrar började bli gamla och liksom inte orkade med längre, behövde Tony en partner så han ville höra om Antonio var intresserat, det med pengarna kunde de lösa, när säsongen var över.
Antonio behövde inte lång betänketid, ett sådant erbjudande tackade man inte nej till.

Tony hade ännu en överraskning.
De kunde köpa hans gamla husvagn, som han inte hade fått sålt än, den var lite större än deras, så det betydde ju mera utrymme för dem allesamman.

Men det tog inte slut än.
Tony och hans familj hade köpt hus och här fanns en liten trerums lägenhet ledigt, som de kunde de få hyra intill de hade hittat deras eget.

Antonios familj var helt stum och visste inte vad dem skulle säga, detta hade dem inte räknat med. Framtiden såg plötsligt ljus ut.
Glädjes tårar började rinna ner åt Antonios kinder, hans dröm om en bättre framtid hade äntligen gått i uppfyllelse.

torsdag 14 oktober 2010

Mision cumplida Chile

Missionen är slutförd Chile. Alla gruvarbetarna är räddade.

Och förståligt nog kände glädjen inga gränser, när förmannen Luis Urzua som den sista hissades upp av gruvan. Ett enormt jubel utbröt och Urzua skojade med att han just nu hade avslutat ett 60 dagars skift.
Säkert det värsta och längsta i hans liv.
Efter att Urzua och presidenten hade tackat varandra, sang man nationalsången.

Presidenten Sebastian Pinéra höll ett tal där han tackade alla som hade gjort denna räddningsaktion möjligt och var lycklig över att den hade lyckas och att alla gruvarbetarna hade överlevt och mådde bra.
Han var också otroligt stolt över att vara chilenare.

Efter att ha följd olyckan från start till slut kan man inte annat än glädjas över att den slutade så lyckligt och  att alla gruvarbetarna nu är återförenat med sina nära och kära.

För de anhöriga och gruvarbetarna återstår nu det stora arbeten med att återgå till et normalt liv, vilket säkert inte blir helt lätt, för ingen kan säga hur varje gruvarbetare kommer att reagera, när mediestormen har lagt sig och vardagen återgår till det normala.

Detta var också den endaste moln som man kunde läsa om i tidningarna igår.
Just journalisternas beteende överför de anhöriga när de första gruvarbetarna hade kommit upp till ytan.
Att journalisterna slåss för att komma först med en intervju med de anhöriga och förstör deras tälta så de måste fly, är efter min mening så respektlöst och här gick de för långt.

Ibland borde journalister vissa lite mera hänsyn och respekt i sådana situationer.
Man kan ju undra hur journalisterna hade reagerat om det var dem själva som hade blivit utsatt för en sådan anstormning, efter att deras anhöriga hade blivit räddat efter en sådan olycka.

CNN SvD Aftonbladet Expressen DN

onsdag 13 oktober 2010

Mardrömmen är över för gruvarbetarna och de anhöriga

Ett 68 dagers mardröm är på väg att ta sitt slut för de 33 gruvarbetar och deras familj i San José gruvan i Chile. Man har påbörjat att hissa upp gruvarbetarna från San José gruvan.
De första fyra har hissats upp utan några problem, och man får hoppas att det kommer fortsätter sådan.
Det nästa dygn kommer att bli en lång väntan för alla inte minst för familjerna, innan alla gruvarbetarna har hissats upp från gruvan.

Det var en historisk ögonblick, när man såg kapseln nå gruvarbetarna 700 meter under jorden, nere i gruvan, att höra gruvarbetarnas jubel och se glädjen i deras ansikten.
Det må också vara en enorm lättelse för dem efter 68 dagars osäkerhet, att få veta att inom ett dygn är de fria människor igen och återförenat med familjen.

Att se familjens nervositet, förväntningen och självklart känslorna, när de återförenats med deras kära, kunde väl få själv den mest hårdföra person att få tårar i ögonen av glädje.

De nästa par dygn kommer gruvarbetarna att tillbringa på sjukhuset för observation och undersökning av deras hälsa, innan de återgår till vardagen.

Vilket säkert inte blir helt lätt, för just nu befinner sig 1500 journalister från 38 länder i Chile och alla står i kö för att få en intervju med gruvarbetarna, som med en enorm insats från regeringen och inte minst borrningsmanskapet, överlevde olyckan.

Själva räddningsaktionen är också unik, för det är första gången någon gruvarbetar har överlevt så länge under jord efter en olycka, vilket är världsrekord.

Nu hoppas jag att journalisterna låter båda gruvarbetarna och de anhöriga få lite lugn och ro efter denna historiska dag och allt dem har gått igenom de sista 68 dagarna.
Det är dem värd.

DN, SvD

söndag 10 oktober 2010

Kristendomen viktigare än världsreligionerna i grundskolan

En av de första beslut som regeringen har tagit är att kristendomen fortfarande ska ha en särställning i
grundskolan. Förra året hade skolverket fått i uppdrag att ta fram nya kursplaner i alla ämnen.
När det gällde religionen ville skolverket att alla de 5 världsreligionerna skulle behandlas lika.
Men utbildningsministern Jan Björklund var av en annan uppfattning och menade att det var viktigt att kristendomen blev framhävt eftersom det var den dominerande religion i Sverige och körde därför över skolverket förslag.

Jag tycker att det förslag som skolverket kom med var bra, för idag var det händer så mycket i världen där religionen spelar in, tycker jag det är viktigt att barnen redan i en tidig ålder lära sig om de olika religioner samt varför alla inte fira jul eller påsk som vi gör här i Sverige.

Och idag var det finns så många invandrar här i Sverige med en annan tro, kan det ju bli väldigt lärorikt för barnen att höra och lära om just andras religion och deras traditioner. Och som Lars Ohly riktigt säger, idag är ramadan en jättehögtid i Sverige.


Regeringens förslag kan leda till att barn med en annan tro får bytta till en friskola, där kristendomen inte framhävs så starkt, eller föräldrarna förbjuder deras barn att medverka i religionslektionerna, vilket ju har hänt förut.
Detta borde regeringen ha tänkt på innan de avvisade skolverkets förslag om att jämställa världsreligionerna i skolan.

SvD

onsdag 6 oktober 2010

Sverigedemokraterna lämnade gudstjänsten i protest mot ”människors lika värde”

Igår var det dags för riksdagens öppnande och det var inte utan dramatik.
För under den traditionella gudstjänsten lämnade Sverigedemokraterna kyrkan i protest, när biskop Eva Brunne började prata om rasismen och människors lika värde, hon sa:
”Den rasism som säger att du inte är lika mycket värd som jag, att du ska inte har samma rättigheter som jag, inte är värd ett liv i frihet, och detta av en enda grund — att vi råkar vara födda i olika delar av vår värld — det är inte värdigt en demokrati som vår att göra skillnad på människor”.

Detta räckte till att dem kände sig kränkta.
Partiledaren Jimmie Åkesson hade till dagens högtidlighet klädd sig i sin folkedräkt för att visa kungen respekt.
Efter min mening är det ett konstigt sätt att visa respekt på och ska det inte mer till att provocera Sverigedemokraterna, får dem det inte lätt i riksdagen men samtidigt visar det också deras sanna jag och vad dem står för, om man nu skulle vara osäker.

Så utifrån deras beteende i kyrkan kan man utgå ifrån att dem med säkerthet inte höll med Frederik Reinfeldt, när han pratade om invandrarna i Sverige. Han sa bland annat:
”Något av det mest svenska vi har är vår tradition av öppenhet
mot omvärlden. I Sverige har generationer av människor som flytt förtryck och fattigdom fått chans att börja ett nytt liv.
De har berikat vårt land, gjort oss klokare och gett oss ett mer
utvecklat samhälle. De bidrar till vårt välstånd.
Utan denna öppenhet hade Sverige varit ett fattigare land.
Samtidigt finns stora brister i systemen för invandrares etablering i Sverige.
De återspeglas i hög arbetslöshet och socialaproblem i storstädernas förorter. Vi ser dem i bristande skolresultat och diskriminering på arbetsmarknaden.
Lika sant som att vi i Sverige har dessa brister, lika sant är att det är dåligtfungerande system och strukturer som skapat problemen - inte de människor som kommit hit.
Att förbättra integrationen är en av våra största utmaningar. Vi menar allvar med att bryta med de brister som finns. Fler måste ges möjlighet till jobb och utbildning i det svenska samhället. Vi vill göra mer för att människor som kommit till Sverige från andra länder ska känna sig sedda och kunna bidra.
Detta grundat i de värden vårt samhälle bygger på, och som vi vill att Sverige ska kännetecknas av. Regeringen vill att Sverige ska ha en human, rättssäker och
ordnad asylpolitik. Sverige ska vara en fristad för människor som
flyr undan förföljelse och förtryck”.


Efter en lång tala, som där efter min mening inte tillkom något nytt, kom så det man hade sittat och väntat på, nämligen utnämningen av ministerer.
Vissa fick avgå, en av dem var socialförsäkrigsministern Christina Husmark Pehrsson, hon ersättas av Ulf Kristersson. Nu får man ju hoppas att det snabbt blir en ändrig av försäkringskassans regler, så dem som verkligen är sjuka och inte klara av att arbtet, slippa tvings ut i arbete, innan de kan beviljas en ny ersättning.

Ulf kristersson var en av de sju nya minster i Reinfeldts regeringen.
Nu är jag inte tillhängare av alliansen men trots det får man ju hoppas av ingen av dem nya ministern har någon lik gömt i garderoben, så Reinfeldt kan slippa den mardrömsstart som han hade vid före valet.

Men i och med att det blev en minoritetsregering ska han ju till att samarbeta med dem andra partierna, så Reinfeldt får det inte lika lätt med att trumfa igenom nya förändringar och regler, som han har haft det de sista fyra åren.
Så hur de nästa fyra åren kommer att förlöpa ska bli spännande att se. Man kan inte annat än önska honom,
Lycka till

lördag 2 oktober 2010

Ms-sjuka Mattias Svensson blev bostadslös när försäkringskassan nekade sjukersättning

Innan valet lovade regeringen att man skulle ändra reglarna inom försäkringskassan, så att inte flera människor skulle bli lidande.
Så det bör ju vara det första dem titta på när dem startar för allvar, så att inte flera människor behöver gå från hus och hem och bli hemlösa.
Det har ju också gått så långt att vissa människor också har tagit deras liv för att dem inte orkade längre, när de mottog beslutet från försäkringskassan att dem inte var sjuka nog till att få sjukersättning.

Sedan mars i år har försäkringskassan nekat 35 åriga
Ms-sjuka Mattias Petterson sjukersättning och han försörjs nu av sina syskon.
I tisdags blev han tvungen att säga upp sin lägenhet och är nu också bostadslös och vet inte var han ska ta vägen.

När han utförsäkras i januari efter att ha varit sjukskreven i två år tog han tjänsteledig från sitt jobb som lagerarbetar, för att som så många andrar som hade blivit utförsäkrat gå arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion 90 dagar.

Men trots det kan han inte få någon ersättning, för försäkringskassan har sagt att för att han skulle få ny sjukersättning skulle han ha haft ett riktigt jobb i 90 dagar.
Men enligt nationell försäkringssamordnar på försäkringskassan, Cecilia Udin, är detta inte sant men tror att beslutet bero på att dem menar att han kan utföra ett arbete,
detta trots att båda läkaren och arbetsförmedlingen intygar om att han är för sjuk till ett arbete.

Det som jag undrar mig över är när personalen på försäkringskassan har blivet specialister och kan ifrågasätta en läkares uttalande och även i detta fall arbetsförmedlingen.

Nu har sjukdomen förvärras på grund av den ekonomiska stressen.

Så nu är det upp till bevis för alliansen och visa att det inte var ett falsk löften för att kapa röster.

Aftonbladet

fredag 1 oktober 2010

Hästmannen utan sina hästar

I Smålandnytt i går den 30 september 2010, fanns en inslag som gjorde mig arg och ledsen. Inslaget handlade om hästmannen.


Ledsen blev man när man såg hur dårligt hästmannen mådde, efter han hade forsla sina tre älskade hästar bort från sin gård Råskog, öster om Aneby, att det skulle vara ett sätt att gömma hästarna för myndigheterna, förnekar han för som han sa i inslaget:
”-Fram till midnatt idag är det jag som äger hästarna och då har jag rätt till att göra vad jag vill med dem”.
Man får hoppas att hästarna finns i närheten så han kan besöka dem varje dag.

Arg för att Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer i Jönköping inte kunde ändrar sig i sitt beslut.
Trots att Stig-Anders Svennson skrev i sin överklagande att det skulle innebära stort psykisk lidande för hästarna att byta miljö och att han behövde sina hästar för ”livets uppehälle här på jorden”,
samt att det också skulle innebära stort psykiskt lidande för honom om hans älskade hästar skulle tas ifrån honom, trots att flera människor har intyget om att hästarna inte är misskötat, valde länsstyrelsen att vända det döva öron till och skilja åt en familj, för djur kan faktiskt också ingå som en familjemedlem.
 Att en myndighet kan förstöra hästmanens liv och hela hans livsverk är för mig oförståligt.
Detta visa bara vilken makt en myndighet besitta.

Man får ju hoppas att de personer som tog detta beslut mår bra och har sovit gott i natt, för jag tror inte att hästmannen har fått en blund i natt.
För han saknade med 100 procent sina älskade hästar.
Var finns medmänskligheten?

Smålandsnytt.

onsdag 29 september 2010

Hästmannen får inte behålla sina hästar

Nu har länsstyrelsen i Jönköping sagt sitt, hästmannen alias Stig-Anders Svensson får inte behålla sina älskade hästar längre.


Orsaken är att vid att inte låta hästarna få sin dagliga utevistelse i vintras, så har han efter länsstyrelsen mening missköta hästarna.
Vad jag minnas, hade vi en extrem lång vinter med mycket snö och kyla och skulle hästarna inte komma ut varje dag, dör hästarna säkert inte av det.

Samtidigt är man nu övertycket om att han inte kommer att klara av att sköta hästarna i vinter.
Att redan  nu kan säga att han inte kommer att kunna sköta av hästarna i vinter är efter min mening att döma honom i förväg och som man överhuvudtaget inte har någon vetenskap om han kommer att klara av.

Dem som har set dokumentären om Hästmannen vill säkert hålla med mig, att han lever ett annorlunda liv, men ett rikt liv med sina hästar, som han ger all sin kärlek till.

Om länsstyrelsen fråntar hästmannen sina hästar, vill jag kalla det för maktmissbruk. Det finns andra som missköter sina djur värre än han gör det, jaga dem istället.
För tar länsstyrelsen ifrån honom hästarna, tar man ifrån honom hans livsverk samt hans stora karlek.
Kärleken till hans hästar.

Aftonbladet

tisdag 28 september 2010

Syskonkärlek över alla gränser

Kärlek uppstod när irska paret James och Maura träffade varandra när de var med deras vänner på krogen. Efter en vecka kändes det som de hade känt varandra hela sitt liv och de flyttade ihop och fick en son och idag vänta de deras andra barn.


Men att de var syskon upptäcktes först efter dem hade fått deras son. James som inte hade haft kontakt med sin mamma i flera år, tog nu kontakt med henne och berättade för henne om hans livs kärlek och dennes familj.
Mamma fick en chock när hon hörde historien och berättade för James om sin misstanke att de kunde ha samma pappa och efter några veckor visade en DNA-test att mamma hade rätt.
James och Maura var syskon.
 Detta upptäcktes först åtta år efter dem hade blivit ett par och hade fått deras son.

Camel hade träffat James pappa när hon var på krogen, de hade en kort affär, hon blev gravid, men eftersom Camel  hade en pojkvän i förvägen och som hon gifte sig med fick James hans efternamn.

James pappa fortsatte sitt liv, gifte sig och fick dottern Maura. De bodde 160 kilometer från varandra och hade aldrig träffat varandra för den kvällen på krogen.

Det som jag undra över är att varför Mauras pappa inte fattade misstanke till att de kunde vara syskon, för James måste ha berättat om sitt liv för sina svärföräldrar.

Nu är Mauras och James kärlek till varandra så stark att de har bestämt sig för att fly till ett land där äktenskap är tillåten mellan syskonpar, vilket det inte är i Irland.
Man kan inte annat än önska Maura och James lycka till i framtiden.

Namnen är uppdiktade för att skydda parets identitet.

Ekstra Bladet, DK

torsdag 23 september 2010

Landstinget vill stå för en bra sjukvård, Lex Maria anmälningarna talar sanningens språk

”Ett gott liv i ett livskraftigt län, samt att vara ett kvalitetsstyrt landsting. Det är Landstinget Kronobergs vision och mål.”

Det är oss medborgare som kan påverka landstingets verksamhet och inriktning, när vi vid landstingets fullmäktigeval bestämmer vilka politiska partier som ska styra landtinget.
Sedan valet 2006 har det varit alliansen som har stått för styret inom Landstinget Kronoberg.

Medborgare och politiker i frågforum
Valet är över och alliansen kommer att fortsätta sitt styre inom landstinget .
På Landtingets framsida kunde man läsa att den 14 september kunde medborgarna via ett frågeforum få chansen att ställa frågor till politikerna om hur de vill förbättra sjukvården, vidare kunde man läsa om valet 2010, om vilka som satt i fullmäktigen intill1 oktober 2010 och om du vill göra din röst hört, kan man göra det vid att skicka ett medborgareförslag till sin politiker eller fullmäktigen.

Vård kontakter och patientdatalagen
På framsidan kan man också läsa om dina vårdkontakter, här får man information om att man via internet kan avboka tid, beställa tid, få råd och ställa frågor.
Allt du behöver göra är att anskaffa ett konto, detta kan göras med Bank ID eller också ditt personnummer, lösenordet kommer efter ett par dagar med posten.

Det är kanske inte alla som vet det, men inom vården finns något som heter patientdatalagen, den går att beställa via Internet eller så kan man lada den hem som pdf fil.
I patientdatalagen kan man till exempel läsa om sina rättigheter, vem som har läst ens journal, hur man kan spärra sina uppgifter och vill man veta vem som har tagit del av ens journal kan man begär ut en logglista.

På framsidan finns också länkar till genväger, internettjänster, din roll som ung, journalist samt hälso och sjukvårdspersonal, snabbval och sök.
Överst uppe på sidan finns A-Ö och översikt

Bra och dårliga nyheter
Till vänster på framsidan kan man ta del av de senaste nyheterna. Som till exempel att:
Landstinget Kronobergs medborgaretidning Det goda livet har gått till final i svenska publishingpriset som avgöras den 25 oktober, 2010 och att man i 2004 vann publishingpriset.

På SVT play Smålandsnytt den 3 september 2010 kunde man läsa om att tidigare har Familjefrid Kronoberg bara tagit emot barn, men från och med den 1 september 2010 kommer man också att erbjuda hjälp till vuxna män och kvinnor. Detta kommer att betyda att inte bara kommer att ta emot brottsoffer, men även förövarna.
Familjefrid jobbar med gruppsamtal, enskilda samtal för att hitta alternativ till våld, detta är ett samarbete mellan länets kommuner och landstinget, säger projektledare för Familjefrid Kronoberg, Susanne Jansson.

I Smålandsposten den 3 augusti 2010 var överskriften:
Gravid kvinna slussades mellan sjukhus – barnet dog
Här slussas en gravid kvinna vars fostervatten hade gått tio veckor för tidigt, mellan olika sjukhus på grund av platsbrist, när hon slutligen hamnade på Växjö lasarett, fann personalen ingen grund till oro.
Ett par dagar efter kända kvinnan minskade fosterrörelser och kände sig allt sämre, efter en undersökning beslutade man sig för akut kejsarsnitt, men barnets liv gick inte att rädda.
I anmälan som Landstinget Kronoberg har gjort till socialstyrelsen skriver de att en tidigare insats kanske kunde ha räddat barnet.

I Smålandsposten den 7 september 2010 kunde man läsa att
fel sida av underarmen blev bedövad inför en operation, som tur är upptäckte man felet i tid och en ny bedövning lades på rätt sida och operationen genomfördes utan komplikationer och mannen fick inga bestående men.
Utredningen som landstinget har gjort, har lett till att man nu ska förtydliga riktlinjerna så att det inte händer igen. Fallet har blivet Lex Maria anmält till socialstyrelsen.
När man går in under Landstinget Kronobergs nyhetsarkiv och söker på Lex Maria har det intill nu anmäls 11 fall under 2010.

Hälsa och sjukvården
Hälso och sjukvård är den mest dominerande verksamhet inom Landstinget Kronoberg, dem ansvara för barn och ungdomsvården i Kronobergs län och erbjuder tandvård till vuxna inom folktandvården.
Vid att ge råd och stöd gör man allt för att underlätta vardagen i ett livsperspektiv för de funktionshindrade.
Går man in på hälsa och vård kan man bland annat läsa om vad man ska göra om man blir sjuk och var man kan hänvända sig, samt hur vården fungera samt så fungera hälsa och sjukvården, här poängtera de att det är viktigt att man som patient ställa frågor och har rätt till begripliga förklaringar som till exempel, fortsatt vård, diagnos, samt undersökning och behandlingsmetoder.
Har man en hörsel eller talskada eller är invandra har alla rätt till en tolk.

I Smålandsposten den 6 september 2010 kunde man läsa att Landstinget Kronoberg har avbrutit all upphandlingar av tolkservice, eftersom ingen av anbuden uppfyllde de obligatoriska krav. Avtalen med det Malmöbaserade tolkservice har inte fungerat, ibland har man inte kunde få fram någon tolk, så man har fått tagit hjälp av Tolkförmedlingen Växjö, men deras anbud var efter landstinget för dyrt, så hur det ska bli i framtiden vet man ännu inte.
Avtalet som man har med förmedlingsföretaget Semantix som levererar telefontolkningstjänster har man förlängt till december 2011.
Under 2009 låg Landstigets kostnader för tolkservice på cirka 4 miljoner kronor.

Man kan gå vidare läsa om remiss, resor i vården vad man ska göra vid dödsfall i hemmet, avgifter samt välja vård.
All information om hälsan och sjukvården finns på fler olika språk, som lättläst och på teckenspråk och lyssna. Innan att man kan se filmerna på teckenspråk och lyssna på informationen, får man lada ner Windows media player och den talande webben, som finns tillgänglig på sidorna.

Tandvården en god munhälsa
Idag kan man välja mellan privat tandläkare eller folktandvården.
Folktandvården i Kronoberg har en vision om att vara den bästa tandvårdsalternativ, när det gäller service, kostnad, tillgänglighet och kvalitet och i 15 av länets orter finns 24 kliniker.
Går man in på länken allmän tandvård finns en lista på samtliga kliniker i Kronobergs län, är du intresserat i att söka jobb som tandläkare, kan du gå in på länken jobba hos oss.

Forskning och utbildning
Något som landstinget sätter högt värde på är att erbjuda sina medarbetar möjlighet till att utveckla sig. Därför är kompetensutveckling inom forskning och utveckling viktiga delar för att kunna erbjuda hög kvalitet samt ständiga förbättringar.

Landstinget Kronoberg bedriver också vissa utbildningar, på den helägda Grimslövs folkhögskola utbildar man inom friskvård, miljö- och turism, på Ryssbygymnasiet som är ett aktiebolag och ägs av landstinget bedrivs utbildningar inom Restaurang och måltidsservice, jakt och viltvård, turism och skogsbruk.
Under länken utbildningar finns tillexempel båda fort, grund och strategiska utbildningar.

För att landstinget Kronoberg ska fungera behövs ju några till att styra det och när man går in på sidan om landstinget, finns rubriker som organisation, demokrati och påverkan.

De styrande organisationer inom landstinget
Landstigsfullmäktigen är den högsta beslutande organ som består av 45 ledamöter och det är dem som tar beslut om riktlinjer, skatteutdebitering, budget och mål. I landtingsfullmäktigen är också organisationsutskottet, revisorer och patientnämnden tillknuten.
Alla möten är öppna för alla som vill komma och lyssna.

Under landstingfullmäktige finns fyra utskott, deras arbete består i att föra medborgarnas talan samt analysera deras behov samt ställa krav på vården men utskottet har ingen beslutfunktion.

I landtingsstyrelsen finns 15 förtroendevalda deras uppgift är att samordna och leda landtingets förvaltning och verksamhet. Kulturdelegationen/styrelsen för Grimslöv folkhögskola, pensionsrådet samt handikappområdet hör under landstingstyrelsen.

Liksom landstingsfullmäktigen har landtingsstyrelsen ett utskott, som består av tre landstingsråd samt två ledamöter från styrelsen. Deras uppgift är att sköta till en viss del styrelsearbetet samt bereda dem ärende som landstingstyrelsen ska ta beslut om.

Förutom fullmäktige och landtingsstyrelsen finns en driftorganisation här är landstingsdirektören den högsta tjänsteman. Inom driftorganisationen finns nio centrum som alla hör inom sjukvården, tandvården, barn och kvinnocentrum, men även Landstingets kansli samt Grimslövs folkhögskola ingår i organisationen. Ledningsgruppen består av centrumcheferna, medicinsk rådgivare och landtingsdirektören.

Andra arbetsområden
Nu är det inte bara sjukvården som landstinget Kronoberg styr över. Under rubriken arbetsområde, hitta man arbetsområden som till exempel:
Bibliotek, ekonom, fackliga organisationer, IT med telefoni kultur och miljö.

Klimat och miljön
Något som diskuteras väldig mycket om är ju miljön, här kan man läsa att det är landtingets plikt att minimera samt förebygga verksamheternas påverkan på klimatet och miljön genom att minska på avfall från kasserade läkemedel och förbrukningsmaterial, samt att man minska användningen av förnyelsesebara naturresurser och energibesparingar.
Här är det landstingsfullmäktige som är den högsta beslutande organ i miljöfrågor. Landstingsstyrelsen och landstingsdirektören har det övergripande miljöansvaret. Varje chef och medarbetare har var sitt miljöansvar inom sitt normala ansvarsområde.

Kulturen i Kronoberg
Landstinget Kronobergs mål när det gäller kulturen är att bland annat skapa en djupt förankrad kulturpolitik, med både en bredd och spets samt ett ökat samarbete på kulturområden och mellan de olika politikområdena.
Men också att åstadkomma ett perspektivskifte på kulturområdet mot ett tydligare medborgarperspektiv, samt stärka den kulturella identiteten i Södra Småland och hävde denna i omvärlden.

Växjö kommun och Landstinget Kronoberg har tillsammans bildat Kulturparken Småland AB, här samordnas anslag för Smålands museum, Svenska Emigrantinstitutet och Kronobergsarkivet.

Landstinget har också engagerad sig i Musik i Syd, länsbiblioteket Sydost samt Regionteatern Blekinge Kronoberg.

Sedan 2007 delar Regionförbundet södra Småland och landstinget tillsammans ansvaret för de regionala kulturella frågorna.

Parterna i planeringen av resecentrat i Alvesta är eniga om att gångbron ska anslutas till stationshuset, men Jernhuset som äger stationshuset vill inte investera i det som det kosta att ansluta gångbron till stationshuset.
Det har lett till Regionförbunden södra Småland och Kalmar har skrivit till Näringsdepartementet för att reda ut svaret.
Och det är bråttom med svaret eftersom Trafikverket håller på att färdigställa anbuds förfrågan, därför vill regionförbundet ha ett svar innan slutet på september månad.
Om man separera gångbron från stationshuset bedömer man att det kan försvåra stationshuset nuvarande funktion samt de framtidiga möjligheter som resecenter.
Region södra Småland har avsatt 40 miljoner kronor i länstransportplanen och resecentrat ingår i avtalen om Kust till kustbanan. Regeringen har också fattat ett positivt beslut i den nationella planen.
Detta kunde man läsa i Smålandsposten den 6 september 2010.

Möten med människor i livets alla skeden
För dem som vill jobba inom Landstinget Kronoberg, får alla möjligheter till att båda utveckla sig personligt samt i sitt yrke.
Viktiga delar som höra till för att kunna bedriva en verksamhet med god kvalitet och som oavbruten vill förbättra sig, är utveckling, kompetensutveckling och forskning. Men det krävs också en bra arbetsmiljö samt ett aktivt arbetsmiljöklimat, detta kan du läsa under rubriken jobba hos oss.
”Att arbeta inom Landstinget Kronoberg är att arbeta för livet. Det innebär möten med människor i livets alla skede.”


Egen kommentar
När jag har läst om Landstinget Kronoberg i tidningarna, har jag ibland gått in på deras sidor för att se vad de skriver och för det mesta har det ju varit om sjukvården.
Min mening om sjukvården inom landstinget är att den verkligen har försämrats på grund av deras besparingar.

För tio år sedan hade båda läkare och sjuksköterskorna tid till att ta en pratstund med patienterna, den tiden är förbi.
Idag har varken sjuksköterskan eller läkarna den tid som de behöver för att ta hand om patienterna, eftersom man har sparat bort en massa tjänster.
Nu är det ju inte så att patientantalet eller operationerna har minskat, så idag får personalen verkligen stressa för att hinna med allt, innan de går hem.

Det är också en av orsakerna tror jag till att fler fel begås inom sjukvården.
Så när vi gnäller på läkarna och sjuksköterskorna, borde vi samtidigt gnälla på landstinget, för det är ju dem som är skyld i att bemanningen på lasaretten har minskat, på grund av deras besparingar.

Jag tycker att landsstingets framsida är byggt upp så det är lätt att hitta runt och under varje länk, finns det flera länken så att om man är intresserat kan gå vidare och läsa mer om ämnet. Det enda som jag tycker dem kunde förbättra är att vissa av de andra sidorna också kunde bli översatt till andre språk.

tisdag 21 september 2010

Alliansen vann valet

Valet är över och folket har sagt sitt och som förutspått blev det en historisk val.
Alliansen vann ännu en gång, till glädje för några och till sorg för andra.

Hur som helst, har alliansen intill nu ingen egen majoritet och om de inte får 7000 röster av dem som har förtidsröster och som fortfarande inte har räknas än, kan Fredrik Reinfeldt bli tvungen till att gå ut och fria till miljöpartiet för att slippa ett samarbete med Sverigedemokraterna som tyvärr fick så många röster att dem kom in i regeringen.

Men båda Maria Wetterstrand och Peter Ericsson har bestämt sagt nej till att bli ett stödparti till alliansen och ska det inleds ett samarbete måste Fredrik Reinfeldt inbjuda även vänster och socialdemokraterna.

Så just nu har Fredrik Reinfeldt det inte lätt och han ser ju heller inte ut som han har vunnit på lotteriet när man ser honom på TV eller på bilderna i tidningarna.
På onsdag räknar man med att bli färdig med att räkna de sista av rösterna, så får vi veta hur Sverige kommer och regeras de nästa fyra år.

Om alliansen skulle lyckas få en egen majoritet, kan de sjuka se framemot att tvingas ut på arbetsmarknaden, trots dem inte klara av ett arbete, de rika kan se framemot att bli ännu rikare och de fattiga ännu fattiga.

Expressen, SvD, Dagens Nyheter, Aftonbladet

fredag 17 september 2010

Nicolas Sarkozy fortsätter sin kamp mot romerna

Idén var att på EU:s extra toppmöte att diskutera relationerna till de viktiga parterna USA och Kina. Men istället kom diskussionen att handla om Frankrike och deras utvisning av romerna.


Nicolas Sarkozy sa på en presskonferens efter mötet att han fortsätt kommer riva alla de olagliga läger, för det är hans plikt som statschef att försvara Frankrike.
Man kan ju undra mot vad, för att fattiga romer panta flaskor, eller för att de tigger så att de kan överleva.

Han sa också att han var sårad över att EU-kommissionär Vivian Reding drog paralleller mot utvisningen av romerna och deporteringarna under andra världskrig.
Men hon har ju rätt, detta är efter min menig en estnisk utrensning, enda skillnad är att de inte gassas ihjäl, som under andra världskrig, men man föra en hetsjakt mot dem, liksom den under andra världskrig.

Innan Nicolas Sarkozy har rivit alla dessa olagliga läger, borde han bosätta sig i en av dem eller kanske åka ner till deras hemland och bo i samma slumområde som dem och leva på samma sätt som romerna, ut att panta flaskor eller tigga pengar, inte bara för en dag, nej för en månad, egentligen borde politikerna i Danmark, Sverige och Italien göra det samma, för dem är ju inte bättre, så kanske de inser, under vilka levnadsstandard romerna lever.
Många har aldrig gått i skola, många har inte råd att gå till läkaren om dem blir sjuka, vissa leva i huse av plåt utan fönster.

Testa det så kanske ni inser vad det vill säga att vara fattig.

DN SvD

onsdag 15 september 2010

Europol ber offentligheten om att hjälpa dansk polis med att identifiera bombmannen

Dansk polis har inte haft en lugn stund efter bombexplosionen i fredags på hotell Jörgensen i Köpenhamn.

Trots att man tidigt la ut hans tre falska namn, bilder och videoklipp på bombmannen har man inte lyckas identifiera mannen.
Under hans vistelse i Danmark ändrade han utseende flera gånge. Polisen hade hoppas att hans benprotes skulle avslöja vem som hade tillverkat det, men alla serienumren var bortfilat.
Den misstänkte har verkligen lyckas bra med att dölja alla spår som kan leda till en identifikation.

Vad man vet är att han talar bra engelska, tyska och franska, och att han hade tänkt lämna Danmark fredag eftermiddag, eftersom han hade köpt en bussbiljett till Luxemburg.

Vad man är osäker på är varför han besökte Köpenhamn och vad föremålet med sprängladdningen var.
För den misstänkte har just nu ingen lust till att svara på polisens frågor.

Så förutom misstanken på att han är terrorist, kan de bevisen som har kommit fram peka på att han kan vara en slags attentatman för ett annat lands underrättelsetjänst, men han kan också vara en hyrt mördare av antingen kriminella eller privata folk, eller slutligen kan han vara en psykiskt sjuk enstöring med sin egen plan.

Allt detta har lett till att den danska polisen nu har bett Europol om hjälp. Europol hoppas på vid att frige namnen samt bilderna på mannen att även journalister i andra länder vill uppmärksamma saken och skriva om det.
Det hoppas jag verkligen och att man ska lyckas få veta vem han är och orsaken till hans vistelse i Danmark.

Just nu sitter han häkta till den 4 oktober och kan riskera att dömas till livstids fängelse.
Jag hoppas att han får en hård fängelsestraff, för det var ju rena turen att ingen dog eller blev skadat.
Men jag hoppas också att Danmark fortsätter ha högt beredskap och har ögonen öppnar och inte börja slappna av efter ett par månader, för så kan det ju hända igen och vem säger att det går så bra nästa gång.

Politiken. DK

söndag 12 september 2010

Terrorn har nått Danmark

I Danmark har man nu höjt beredskapen efter bombexplosionen på hotell Jörgensen i Köpenhamn.
Som tur är dog ingen och den enda som blev skadat var bombmannen själv.

Mannens identitet är fortfarande inte känt, men en turist som också bodde på hotellet och som var tillsammans med bombmannen torsdag kväll har berättat att mannen skulle vara kring 27 år och kommer från Luxemburg och skulle åka vidare på fredagen.

Självklart neka mannen till brott och kommer inte ihåg sitt eget namn, ålder eller varifrån han kommer, han lider väl av minnesförlust.

Målet för bombattentatet är man säker på är Jyllands-Postens redaktion i Jylland, eftersom polisen hittade en karta på hotellet där en cirkel hade ritades runt dennes adress, polisen tror också att han inte jobba ensam, men att det finns fler inblandade.

Att det är ett terrorattentat och att det just skulle vara Jyllands- Posten som är måltavla, förvånar mig inte, för dem har ju blivit varnat. Och så ligger Danmark ju högt på al- Qaidas lista efter Jyllands-Posten publicerade teckningen av Muhammad med en bomb i turbanen.

Mannen som är skyld i allt detta, är Kurt Vestergård som ritade denna teckning, men också Jyllands-Posten som bestämde att publicera teckningen.
Man kan ju bara hoppas att båda inser vad dem har ställt till med.

Som tur är lyckas försöket inte denna gången, men Danmark kan vara säker på att man kommer att försöka igen. Det är inte vanliga människor man leka med, dem är farliga och detta kan vara en början till vad som kommer att hända om inte Danmark passa på.

Och som den danska drottning Margrethe alltid avslutar sitt nyårs tal, vill jag avsluta med hennes ord:
"Gud bevara Danmark."

Politiken, Ekstra Bladet, Jyllands-Posten, BT. DK

torsdag 9 september 2010

Politikerna bör behandla de äldre och dementa med respekt

När man såg Uppdrag granskning igår, kunde man inte annat än bli förbannat.
Men om man började undersöka hur det ser ut på andra äldreboende i Sverige, finns det tyvärr säkert fler som är i samma situation, som den i Piteå.

Det som jag tycker politikerna ska tänka på är hur dem själva vill ha det när dem blir gamla och dementa och behöver komma på ett äldreboende.
Kan dem verkligen tänka sig att bli låst inne under natten och det inte finns personal som kan ta hand om dem om dem behöver hjälp, knappast.

Tänk på at dessa människor har varit med till att bygga upp Sverige.
Så ni politiker borde behandla de äldre och dementa med lite större respekt, än ni gör just nu.

Expressen

tisdag 7 september 2010

Politikerna har olika meningar om skolpolitiken

När man lyssnar och läser om de olika partiers skolpolitik, kan man känna sig lite splittrat. För båda alliansen och de rödgröna har bra förslag på hur skolpolitiken ska se ut.


Men en sak som jag kan hålla med Mona Sahlin i är att det behövs flera lärare i grundskolan men också i gymnasierna, för här finns ju också dem som inte uppnår behörighet till högskolorna.
Som jag ser det, är en av de största orsaker till att elever inte uppnår behörighet till gymnasiet, kommunernas besparingar, lärarna avskedas, man lägger ner de små skolor, vilket betyder att klasserna blir större med mellan 20 till 25 elever per klass.
Så de elever som har det svårt i förvägen får det ännu svårare nu, eftersom läraren inte får den tid till dem som behövs för att hjälpa dem.
Med flera lärare och mindre klasser kunde det kanske bli annorlunda. Det kanske också ledder till att det blir lugnare i klasserna.

När det gäller mobiltelefoner, finns det inte något mer störande som när en mobil ringer under lektionstid.
Varför är det så svårt för eleverna att antingen stänga av den, eller ha den på tyst läge under lektionerna?

Något som jag kan hålla med Jan Björklund i, är att föräldrar och hemmet bör ha ett bättre samarbete, men jag tror inte på att det hjälper att föräldrarna sitter med på lektionen, för att en elev är stökig, kanske just den dagen de är där hjälpar det, men vad med alla de andra dagarna.
Föräldrarna kan ju inte ta ledigt jämt från deras arbete, detta kan ju leda till dem blir arbetslös i slutänden.

Maud Olofsson har fullständig rätt i att för de ungdomar som har det svårt hemma, blir skolan en fristad. Det kan vara sjukdom eller att föräldrarna är alkoholister, här blir skolan ett ställe där eleverna kan koppla av och vara sig själva.
Jag ger henne också rått i att det behövs en hårdare disciplin, kanske inte den vi hade på 1960-70 talet, men lärarna borde få mer rätt till at säga ifrån, utan att dem kan anklagas för allt möjligt efteråt.

Visst är det bra med friskolor och att elever och föräldrar kan välja en bra skola som passa till deras behov, men här har Lars Ohly ju rätt i att idag har segregationen ökat rätt så mycket.

Vad man efter min mening borde göra är att sätta en gräns för att starta upp hur många friskolor som helst i en kommun. Här borde man i första hand titta på befolkningsunderläget, för finns det inte elever nog, så är det ju ingen grund till att starta upp en friskola.
På det sättet fanns det kanske en chans för att båda de kommunala skolorna och friskolorna kunde överleva.

DN

onsdag 1 september 2010

Anni Fönsby styra sina sexslavar med järnhand

I Odense tingsrätt har dem sista dagarna rullas upp Danmarks största sexhärva, det handla om foto och nakenmodellen Anni Fönsby som bara 36 år har åtta bordeller med 15o prostituerade sexslavar under sig och som hon styr med järnhand.
Hon har hotat dem, slagit dem, tvungit dem till munsex utan kondom, samt avslöjat för deras föräldrar som inte hade en anig om att deras barn , levde som en prostituerad.

När unga kvinnor prostituera sig, är det oftast för att de har hört det är lätt tjänade pengar, vilket i och för sig är sant, men lika lätt som det är att ge sig in i leken, lika svårt ar det att ta sig ut av leken när man tröttnar, för oftast har man en hallick eller som här en Anni Fönsby som har makten över en.

Nu finns det många som säger att det är bara att förbjuda prostitution i ett land. Ja! Om bara det var så lätt, så var alla problem ju löst.
Men så länge som det finns män som tycker att det är spännande att köpa sex med en främmande kvinna så de kan leva deras sexfantasier fritt ut och så länge det finns män som gifter sig med unga snygga utländska kvinnor, för att sen tvinga dem till prostitution, när dem kommer till Danmark eller Sverige, så går det inte.

Nu kan man ställa sig frågan vad som får en kvinna som Anni Fönsby till att bli bordellmamma, det är prick det samma som en kvinna bestämmer sig för att bli prostituerad, det lätt tjänade pengar, förutom tjänar hon pengar på att hyra ut rum och inte till reapris samt tar pengar för att beskydda kvinnan, det kallas för koppleri.

Och det är just det som Anni Fönsby tillsammans med en kvinnlig komparjon står tilltalat för i tingsrätten, plus obetalade skatt för miljontals av kronor.
Självklart neka hon till anklagelserna.
Om hon blir dömt, kan hon se fram emot fyra år i fängslet.
Efter min mening borde hon dömas till 10 års fängelse, för tänk på alla dessa unga kvinnors liv hon har förstört igenom flera år.
Det värsta är att om hon dömas kommer hon att ta sin baby med i fängelse, det var okej om det bara var medan hon ammade barnet, det kan inte vara rätt att ett barn i sina första levnadsår ska växa upp i ett fängelse.

Men nu är det ju så hon är inte fattig, hon har faktiskt tur, hon är gift med Danmarks rikaste man it – miljardären Eric Damgård och har själv tjänat massor med pengar som foto och nakenmodell och inte att förglömma som bordellmamma.
Men kanske kan hon hyra en enrummare där förstaklassikt service ingår i hyran.

Politiken DK
Eget arbete om människohandel och prostitution