Brevet till Erik Engsbråten

– Jag ser mig själv som en helikopter som svävar omkring över skolan och ser till att vi försöker låta fler elever nå större framgångar.
Och om Erik Engsbråten fick beskriva Allbo Lärcenter skulle han säga så här – Hos oss hjälper vi dig att förverkliga din dröm. Vi är övertygade om att du kan.

    Erik Engsbråten

Lämnar Allbo Lärcenter

Men när sommarlovet tar slut och skolan börja i augusti 2013 kommer Erik Engsbråten och hans helikopter inte att finnas kvar på Allbo Lärcenter, för ett nytt jobb och nya utmaningar väntar på honom som rektor för Värnamo Folkhögskola och vilken tur dem har som nu får lära dig att känna.

Ja det var med stor sorg jag läste det i Smålandsposten den 24 april 2013, men jag förstår dig Erik och jag vet att det inte var ett helt lätt beslut för dig att ta.

Ja, du Erik, när du började hösten 1998 på Allbo Lärcenter som lärare hade du ingen aning om vad framtiden skulle bringa och att det just skulle bli dig som fick stå i fronten och slåss mot Alvestas politiker, för Allbo Lärcenters överlevnad.

Men samtidigt byggde du ju också upp en unik skola med högskolutbildningar, yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar för vuxna och du har haft tur att hela tiden ha en duktig och kompetent personal bakom dig till att hjälpa och stötta dig.

Inte utbildat i filosofi

När jag började våren 2002, blev du tillsammans med mina två lärare på Gruv en av de första som jag skulle komma att stifta bekantskap med och som med åren har växt till en vänskap som jag värdera väldigt högt.

Jag glömmer aldrig min förste lektion med dig i filosofi när du kom in och sa dessa ord                                                
”Jag är inte utbildat i filosofi, men jag har studerat lite i ämnet och tycker det är ett roligt ämne och med eran hjälp kommer vi att fixa det”.
Ja! du Erik Engsbråten nu är det 10 år sedan som du sa så och som tur är så kände alla vi eleverna ju dig, så det blev till ett glatt skratt och ska jag vara ärlig så har det varit ett av de roligaste ämnen som jag har läst under alla mina år på Allbo Lärcenter.
Om ni undrar, jo så blev alla vi elever i denna grupp godkänt i ämnet filosofi.
Erik Engsbråten som lärare
Trogen följeslagare
Så låt oss nu ta ett litet tillbackablick i tiden, när vi höll till på Fabriksgatan i Alvesta här fanns det ju en enorm sammanhållning bland oss elever och personal. Här fanns ju de öppnar landskapen där man kunde se varandra och cafeterian som var allas fasta mötesplats här träffades vi elever och lärare från omvårdnaden, KY-utbildningen, Gruv och Gy Vux för att ta en fika och prata och uppmuntra varandra när det behövs och just här fick man ofta höra dig säga dessa berömde orden ”skam den som ger sig”.

Men det var ju inte bara det som bidrog till sammanhållningen, det var ju också Kick-offen vid skolans början på terminerna samt när vi gjorde tidningarna där alla eleverna från de olika utbildningarna blandas i olika grupper och på det sättet lärde vi ju att känna varandra. och för vissa ledde det till att de hittade en ny kärlek eller fick nya vänner som kanske kommer att hålla livet ut, vem vet.

Dumt att lägga ner Allbo Lärcenter
Sen var det sist men inte minst festerna som vi hade där vi för en kort stund kunde glömma allt det tråkiga eller som på hösten 2002, när vi kunde glädjas över att vi lyckas övertyga Alvestas politiker om att det var en dum idé att lägga ner Allbo Lärcenter och vid alla dessa fester var du Erik en trogen följeslagare och du var heller inte blek för att öppnar dörren till ditt hem för en liten förfest, så för många av oss elever blev du inte bara en lärare, du blev också en fantastik vän och kompis.

     Erik som trollkarl
Som lärare var du väldig omtyckt av oss elever, jag vet att många valde att läsa religion, geografi, samhällskunskap just för att få dig som lärare och dina lektioner var ju alltid väldig intressanta, roliga och lärorika och mycket av det som du lärde ut på dina lektioner har ju fastnat i ens hjärna, helt otroligt eller hur.

Sammanhållningen försvann
Nu skulle det sparas, och här beslutade politikerna sig för att lägga ner Stenlyckeskolan och flytta eleverna till Prästäng och Grönkullaskolan, men självklart kunna man inte låta Stenlyckeskolan stå tom, så de fick för sig vad de säkert tyckte var en genial idé, nämligen att låta Allbo Lärcenter ta över lokalerna. Trots kraftiga protester från både oss elever och personalen gav politikerna sig inte och våren 2006 gick flytten så till Stenlyckeskolan.
Tyvärr får man säga att den sammanhållning, den varme och trivsel som hade funnits på Fabriksgatan försvann i samma veva, för på Stenlyckeskolan fanns ju inga öppnar landskap ingen cafeteria där man kunde träffas och ta en fika och sitta och prata för en kort stund.

Sammanslagningen av Allbo Lärcenter och gymnasiet
Men trots det gick det bra för Allbo Lärcenter som gick hän och blev en yrkeshögskola och framtiden såg ju ljus ut, men samtidigt gick det inte så bra för Alvesta gymnasium och om man inte snabbt hittade på en lösning såg politikerna bara en möjlighet och det var att lägga ner gymnasiet.
Lösningen blev ju att slå ihop Allbo lärcenter och gymnasiet och den 23 augusti 2010 öppnades så dörren för det nya Allbo Lärcenter och där du blev rektor för hela enheten, något som du både kände dig hedrat och stolt över.

Här lyckas du och personalen skapa en skola med hög trivselfaktor och där man känner sig varmt välkommen varje gång man går in genom dörren.
Och som på alla skolor har ni en vision som är att:
”Som medarbetare eller studerande hos oss ska du känna dig:
Glad - när du går hit
Stolt - när du är här och
Nöjd - när du går hem”!
Och det tror jag att de flesta av oss gör, jag gör det i alla fall.

Gymnasiet läggas ner
Nu har Alvesta kommunen alltid skulle spara och som alltid är det för det mesta skolorna som drabbas, men just för Allbo Lärcenter har det fått store konsekvenser, speciellt det sista året har det ju varit tufft.
Med tio miljoner kronor i underskott har det ju lett till att många lärare har fått lämna skolan, man skar ner från 4 rektorer till att du fick stå ensam med hela ansvaret.

Men det tog ju inte slut här för nu har politikerna beslutat att lägga ner gymnasiet, man kan väl lugnt säga att de politiker som hela tiden har varit emot gymnasiets existens vann till sist, trots kraftiga protester inte minst från eleverna som demonstrerade och visade deras missnöje med politikernas beslut.
Ja! du har väl vid denna tidpunkt förstått och märkt att politiker inte är att leka med.

Ett stort tack
Vet du Erik, det finns en sak som vi har gemensam och det är att vi båda är väldig envisa och med ditt ”skam den som ger sig” och mitt motto: ”never ever give upp”, kunde det ju ibland ledde till dispyter imellan oss, ibland vann jag, ibland vann du eller så gick vi på kompromiss, men som tur är gick det aldrig så långt att det förstörde vår vänskap som vi har byggt upp under alla dessa år.

Nu har det ju också hänt stora händelser i ditt liv, du har gift dig och ni har fått tre fantastiska vidunderliga barn.
Ja du Erik, detta var bara en bråkdel av dem minner som vi har upplevt tillsammans och satte vi oss ner kunde vi säkert fylla en hel bok om åren på Allbo Lärcenter.
Här på slutet vill jag tacka dig för allt din hjälp, stöd och uppmuntran under dessa 11 åren vi har känt varandra, det tillsammans med din vänskap betyder otroligt mycket för mig och jag har tappat räkningen på alla de gånga som du har sagt till mig ”skam den som ger sig”.

    Erik Engsbråten på skolavslutning

Släng det tråkiga i sopporna
Nu vill jag be dig om en sak, släng allt det tråkiga och mindre roliga som har hänt under åren i sopporna och bara packa ner det positiva och roliga som du har upplevd under dina 15 år på Allbo Lärcenter i din ryggsäck, när du nu beger dig till Värnamo Folkhögskola. Nu blir det kanske också tid över till att läsa Smålandsposten när du nu ska till att åka tåg till och från Värnamo, vem vet.

Nu kommer jag själv att sluta på Allbo Lärcenter, den 30 augusti och denna gång blir det för tid och evighet, för då är jag färdig med min lärlingsutbildning som elevassistent, så får vi ju se vad framtiden kommer att bringa för min del.

Men jag vet en sak och det är att vi är många som kommer att sakna dig och att det kommer kännas tomt när vi återvända till skolan efter sommarlovet och du inte finns där längre.
Nu vill jag till slut önska dig, all lycka till, med ditt nya jobb som rektor på Värnamo Folkhögskola.

Med Vänliga hälsningar
Allbo Lärcenters evighetsstuderande
Gitte Faber

De danske papperstidningarnas kamp mot digital journalistik

Vad är lyx? Ja, ibland kostar det pengar, ibland kan det vara gratis det kommer ju an på hur man ser på det.
För många som har flyttat utomlands kan man väl säga att det har varit en lyx att kunna läsa tidningar på nätet gratis och på det sättet följa med i vad som händer i sitt hemland.
För många danskar kommer det snart vara ett minne blott, för under året 2013, kommer de flesta av de danska tidningarna stora som små att kräva betalt när du går in och läser deras artiklar på nätet.

Betala för digitalt journalistik
Vill du betala för att läsa tidningen på nätet, ja den frågan ställde tidningen Politiken DK sina läsare i maj månad 2012.
Ut av de 8 903 som röstade svarade 20 procent ja, 9 procent stod för vet ej och 71 procent svarade nej till att betala för att läsa tidningen på nätet.

Nu är det säkert fler liksom jag som läser flera tidningar på nätet och ska man till att betala för det ja så får man ju välja den som man tycker bäst om, de andra får ju så att säga stryka på foten.

Trött på reklamer och stavfel
Så varför var så många emot att betala för att läsa Politiken och andra tidningar på nätet.
Ja! man kan väl säga att de flesta är trötta på alla de reklamer som hela tiden poppa upp när man går in för att läsa artiklarna, samt de oredigerade historierna från Ritzau byrå.
En läsare skriver att så länge som sidan är fylld med reklamannonser och stavfelsbefängda artiklar, kommer han inte att betala för nättidningen, en annan som betalar för ett digitalt abonnemang till New York Times tycker att varken Politiken eller Berlingske är av en sådan kaliber att det vill få henne till att punga upp för att läsa nyheterna på de danska tidningarna.
Men många av läsarna kräver också, om de ska till att betala för nättidningen så måste Politiken höja nivån på deras innehåll och deras artiklar, vissa är villiga till att betala ett abonnemang, men bara om det inte överstiger 200 kronor per månad.

Reklamintäkterna räcker inte till
Den väsentliga orsaken till att läsarna nu ska betala för de digitala nyheterna är enligt chefredaktör Lars Grarup att annonsintäkterna inte kommer bli så stora så de kan finansiera deras publicistiske ambitioner.
Dessutom har man i över 125 år tagit betalt för papperstidningen, så därför gör man nu det samma när det gäller nättidningen.
”Om du använder oss mycket, koster det”, säger Lars Grarup.

En annan orsak som gör de nu är tvungen till att ta betalt kan ju också vara att flera har flydd papperstidningen, som ju inte är helt billig, tar man till exempel Politiken kostar ett årsabonnemang, alla veckodagarna inklusive bilagstidningen Plus, 4 398 kronor.
För dem som är pensionär, arbetslösa eller ensamkommande föräldrar är det många pengar, som kan användas till andra viktiga saker såsom mat och kläder.
Andra tänker säkert också varför betala för papperstidningen när man kan läsa den gratis på nätet.

Ger mediestöd till andra länder
Nu får Danmark ifall du undrar statligt presstöd, cirka 400 miljoner kronor delas ut till de danska mediehusen, stödet utbetalas efter antal tryckta tidningar och inte efter produktionen av des innehåll.
Men den danska staten är ju riktig givmilda för de dela även ut 350 miljoner kronor i mediestöd till andra tidningar runt om i världen, pengar som man tycker kunna gå till de danska medier istället, listan på vem som får mediestöd finns här:
http://www.kulturstyrelsen.dk/fileadmin/user_upload/dokumenter/medier/aviser_og_blade/dagbladspuljen/Foreloebigt_tilskud_2012.pdf

Olika betalningsmodeller
Så hur har tidningarna tänkt sig att ta betalt, ja här finns det olika betalningsmodeller som tidningarna har valt att använda sig av:
Freemium: Här kommer de dagliga nyhetsuppdateringar att vara gratis, medan de djupgående samt de analyserande artiklar kräva ett abonnemang.
Denna modell började Jyllands Posten använda sig av i december 2012.

Taxameter-modell: Här kan läsarna läsa ett antal artiklar gratis per månad, överskrids antalet för man betala för ett abonnemang. Denna modell kommer både politiken och Berlingske att införa i 2013.
Än har det inte kommit fram hur många artiklar man kan läsa, samt vad det kommer att kosta därefter.

Betalningsmur: Här får man betala innan man får tillgång till artiklarna, sju lokaltidningar i Viborg, Århus, Randers, Holstebro. Ringköbing samt Lemvig har infört denna modell.

Även Information och Kristeligt Folkeblad kommer att kräva betalning på nätet.
Den enda danska tidning som just nu överlever på sina annonsintäkter och ännu inte behöver kräva betalt för deras digitala journalistik är Ekstra Bladet.

Nu är det ju inte bara medierna i Danmark som har det tufft, runt om i världen har flera faktisk börjad att ta betalt för digitalt journalistik och just den modell som Politiken och Berlingske har valt är den samma som New York Times använder sig av och där en procent av läsarna tycker att det är en succés med digitalt journalistik.

Vill ha bort presstödet i Sverige
Här i Sverige diskutera man ju också hur man ska lösa detta, sedan år 2002 har riksdagen varit eniga om att hela reklamskatten ska bort, men än har det inte hänt.
Visst finns det något riktigt i det som Mats Johansson, riksdagsledamot (M), tidigare politisk chefredaktör i Svenska Dagbladet och Hans Wallmark, riksdagsledamot (M), tidigare politisk redaktör i Nordvästra Skånes Tidningar skriver i deras debattinlägg i Dagens Nyheter den 5 januari 2013.
”Det är inte möjligt att förstå samhällsnyttan av ett system som gör att organ som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, ledande sociala medier, ska betala tiotals miljoner om året i extra skatt medan intäkterna i asociala hatmedier på nätet är skattebefriade. De uppåt hundra miljoner kronor per år som trettiotalet betalande tidningar levererar till finansiering av presstödet är en liten peng i statskassan men stora pengar för de redaktioner över hela landet som nu skär bort tjänst efter tjänst, långt utöver normal rationalisering”

Dem tycker också att medan man väntar på ett en politisk majoritet ska besluta sig för att avskaffa stödsystemet, borde vissa reformsteg tas inom systemet vilket kan göras med några enkla riksdagsbeslut, såsom att prioritera kvalitet framför mångfall, vid att flytta stödpengarna från drift till distribution, införa prisneutralitet mellan pappers- och nätprenumeration som en förutsättning för att få presstöd, samt att man slutar diskriminera dagspressannonseringen.
Samtidigt hoppas både Mats Johansson och Hans Wallmark att gratisepokens höjdpunkt snart är över, liksom presstödet.

Ge läsarna en upplevelse
Så vad ska tidningarna göra nu för att folk inte flyr från den digitala journalistik ja här menar Anker Brink Lund från Copenhagen Business School, om man kan flytta den upplevelse av att läsa en tidning, den lyx det är att vara antingen en läsare från Politiken, Berlingske eller Fyns Stiftstiende över till nätuniversumet finns det goda möjligheter för att tidningarnas journalistik överlever, men lyckas man inte med det, ja så finns det inte så mycket mer man kan göra.

Och som Anker Brink Lund från Copenhagen Business School ganska riktigt säger, ”Medierna måste förstå, att det, de säljer, inte är de enkla nyheter, men et publicistisk gemensamskap, som måste uppbyggas i samspel med internätets nya möjligheter”.

Alvesta kommun gräver sin egen grav, när den kräver att Allbo lärcenter ska spara 6,3 miljoner kronor

”Partierna lägger 4,3 miljoner kronor på Allbo lärcenter och dess gymnasie- och vuxenutbildning. Syftet är att få fler i arbete”.

Det var den glädjande nyhet som man kunde läsa i Smålandsposten den 7 juni 2012 och det var ju också en mycket glad Erik Engsbråten, rektor för Allbo Lärcenter som jag träffade just denna dag när jag anlände till Allbo lärcenter för att delta på skolavslutningen inför sommarlovet.
Det fanns ett litet hopp om att besparingarna på de tio miljoner kronor inte skulle bli så stora som man först befarade.

Besparing med förödande konsekvenser
Tyvärr skulle glädjen bli kortvarig, när det stod klart att trots partierna hade givet Allbo lärcenter 4,3 miljoner kronor till gymnasiet och vuxenutbildningen, skulle nämnden för Arbete och Lärande på deras möte tisdag den 19 juni ta ett beslut, som kunde få förödande konsekvenser för Allbo lärcenter. speciellt om de beslutade sig för att Allbo lärcenter skulle spara 6,3 miljoner kronor.
För i sparförslaget stod det att: ”Nämndens uppdrag är att avveckla yrkeshögskoleutbildning samt projektverksamhet, att minska ambitionsnivån för vissa verksamheter samt avstå från att starta helt nya utbildningar”.

Utanförskap eller arbetslöshet
I debatten mellan Mattias Knutsson, utbildningsledare på yrkeshögskolan på Allbo lärcenter och Sebastian Ohlsson vice ordförande i nämnden för Arbete och lärande i Alvesta, på radion P4 Kronoberg den 18 juni, sa Mattias Knutsson bland annat att nämnden för Arbete och Lärande inte hade gjort någon konsekvensanalys för hur detta skulle komma att påverka verksamheten och dens ekonomi och att eleverna inte kommer att försvinna även om man skär ner på vissa delar av verksamheten.

Och Mattias Knutsson försatter ” man har en tydlig fokus på arbetslinjen och vad jag vet förespråkar Sebastian Olsson som socialdemokraten livslånga lärandet och vi har många medborgare i kommunen som vill satsa på sig själva och sin framtid och i med att man tar bort vuxenutbildningarna så hänvisas man till Växjö eller till utanförskap eller arbetslöshet”.

Vill ha kvar gymnasieskolan och Allbo Lärcenter
Sebastian Ohlsson försvar sig med att man under det senaste året har man gjort en genomlysning av Allbo Lärcenter och deras verksamhet och att det kunde ha sett mycket värre ut an det gjorde nu.
Vi i arbetsutskottet vill ha kvar gymnasieskolan och Allbo lärcenter men vi kan inte bedriva det med de kostnaderna som vi har idag. ”Vi får helt enkelt inte de pengarna från kommunen”.

En repris från 2002
Något som jag reagerade på var när Sebastian Ohlsson sa att det fanns vissa politiker som ville stänga hela Allbo Lärcenter, för detta lät som en repris från 2002, när den statsliga bidraget från Kunskapslyftet försvann och Alvesta kommun skulle ta över vuxenutbildningen.

Den gången fanns det också vissa politiker som var bered att lägga ner den gymnasiala delen av vuxenutbildningen (gyvux) även hela omsorgsprogrammet för vuxna riskerade att försvinna. Den gången liksom nu fanns det heller inte några pengar i Barn och ungdomsnämnden som vuxenutbildningen hörde in under på dåvarande tidspunkt.
Men det fanns en lösning och det var att Alvesta kommun hoppade på det nya statliga projektet Kunskapsbygget, men här krävdes det att kommunen gick in med lika mycket medel som statsmakterna, vilket skulle innebära att Alvesta fick skaka fram nästan två miljoner kronor berättade programansvariga och lärare Erik Engsbråten för smålandsposten den29 november 2002.
Gissa vilken glädje och jubel som utbröts bland oss 250 elever och personalen när det lyckas Alvesta kommun att skaka fram de två miljoner kronor och Allbo lärcenter kunde få fortsätta i samma regi som förut.

Allbo Lärcenter tvingas att flytta
Så i 2005 beslutade Alvesta kommun sig för att lägga ner Stenlyckeskolan och flytta eleverna till Prästängskolan och Grönkullaskolan, men för att lokalerna skulle slippa stå tomma beslutade politikerna sig för att tvinga Allbo lärcenter till att flytta från det öppna landskapet på Fabriksgatan där man fortfarande hade ett hyreskontrakt på 2 år, till Stenlyckeskolan.

Trots protester från både oss elever och personalen, gav politikerna sig inte och den 1 januari 2006 gick flyttlasset så till Stenlyckeskolan. En flyttning som Allbo lärcenter själv fick bekosta.
Det enda positivt med den flytten var att man kom närmare centrum och biblioteket, för den värma och öppna känslan som hade funnits på Fabriksgatan var som bortblåst med vinden.

Elever tvingas åka till Växjö
Under dessa tio år när kommunen har gjort besparingar har det för det mesta varit Allbo lärcenter som drabbas av besparningarna, vilket ibland har betytt att utbudet på Gyvux inte alltid räckte till så eleverna kunde läsa full tid i Alvesta, så den enda lösning för eleverna var ju att åka till Växjö för att kunna fortsätta sina studier.

När sammanslagningen mellan Alvesta Gymnasium och Allbo Lärcenter blev ett faktum i 2009, hoppades jag och säkert också många andra, att nu skulle vi slippa höra om nerläggning av skolan och stora besparingar, tyvärr blev det inte så.

Hög trivselfaktor
På Allbo Lärcenter har det alltid funnits en hög trivselfaktor, detta tror jag beror mycket på den sammanhållning och bemötande som finns mellan personalen, lärarna och eleverna men inte minst bland eleverna sinsemellan.
Men på det nya Allbo lärcenter finns också något annat, nämligen den värma och det öppna landskapet som fanns på fabriksgatan, något man känna av i samma ögonblick man träder innanför dörren på Allbo Lärcenter.

Allbo lärcenter bäst i Kronbergs län
För mig ser det ut som Alvesta kommun inte vill se det positiva som Allbo Lärcenter bidrar kommunen med.
Som i 2008 när Allbo Lärcenter var näst bäst i hela Sverige när det gällde utbildningsplatser inom vuxenutbildningen, på första platsen kom Vännäs.

Eller när svensk näringsliv här i 2012 utnämnde Allbo lärcenter som den bästa gymnasieskola i hela Kronoberg län eftersom hade den högsta andel elever som fick jobb efter avslutad utbildningen.

För att inte tala om alla de 16 serviceassistenter som avslutade sin utbildning och fick sitt betyg den 7 juni 2012. 60 procent av dem har ju fått antingen en trygghets- eller utvecklingsanställning som serviceassistenter.

Tänk på att det är pengar som Alvesta kommun nu slipper att betala ut i försörjningsstöd eller hur?

Alvesta kommun stolt
När Allbo Lärcenter kunde lägga yrkeshögskolan till sitt utbud av utbildningar var Alvesta kommun ju väldig stolta över det, nu vill man lägga ner yrkeshögskolan, så var finns den stolthet idag?

Men låt oss nu gå tillbaka till det beslut som nämnden för Arbete och lärande nu stod inför.
På Allbo lärcenter är personalen förståligt nog mycket orolig och undrande.

2,5 tjänster försvinner
För SFI (svenske för invandrare) grundskola för vuxna vuxengymnasium och introduktionsprogrammet ska det sparas 2,5 miljoner kronor, facit blir att 2,5 tjänster försvinner.
På SFI finns redan stora grupper och där förväntar man en stor tillströmning av invandrare.
”Genomförs detta blir det en fördyring. Vi får inte ut dem. Tiden för att lära sig svenska förlängs. Språket är vägen till ett arbete”, säger utbildningsansvarig på SFI, Wera Rudhe.

Jag kan bara hålla med projektledaren för integrationsprogrammet Martin Estvall när han säger:
”Genom att spara kan man skapa en stor grupp, som blir beroende av försörjningsstöd” och han fortsätter ”enligt sparförslaget ska vi inte söka projekt. Det känns märkligt. Hur ska då Alvesta kommun, där så många nationaliteter möts, satsa på integration”?

Utbildningarna blir dyrare
Rektorn Erik Engsbråten är både förvånad och bestört, för honom är det totalt oförståligt att man vill lägga ner yrkeshögskoleutbildningarna, eftersom de genomförs med statliga bidrag och ger därför inga besparingar.
Dessutom bidrar de statsliga bidrag till att andra utbildningar på Allbo Lärcenter blir billigare, så om man tar bort yrkeshögskolan kommer de utbildningar som kommer att finnas kvar istället att bli dyrare.

”Vi har fem långt gångna ansökningar om yrkeshögskoletekniska utbildningar, vi har samarbetat med näringslivet i regionen för att ta fram dem. Det handlar om näringslivet som behöver vissa kompetenser för att växa. Det blir väldigt konstigt gentemot näringslivet om vi nu inte ska genomföra utbildningarna. Vad får de för uppfattning om politikerna i Alvesta kommun”? undrar Erik Engsbråten.

Politiker inbjuden till möte på Allbo lärcenter
D-day kan man väl kalla tisdagen den 19 juni, för på skolan hade man på måndagskvällen skickat ut inbjudande till medier och samtliga politiker till ett informationsmöte före nämndesammanträdet, två politiker kom till mötet, det var Per-Anders Nordahl (S) och Kauko Antbacke (KD), båda ledamöter i kommunstyrelsen.
Ämnet för mötet var förståligt nog: ”besparingarnas följder för Allbo lärcenter och Alvesta kommun”.

Mathias Knutsson gav på mötet en framtidsbild om hur det ville komma att se ut om besparingarna röstades igenom.
De studerande skulle komma att välja andra kommuner att studera i och där Alvesta kommun skulle få betala för dessa kostnader, vissa personer ville komma att hamna långt ifrån arbetsmarknaden, vilket betydde högre kostnader för försörjningsstödet och Alvesta ville därmed inte bli en attraktiv kommun för familjer att bosätta sig i.
När det gällde den höga hyran på lokalerna ville Allbo lärcenter komma att gå back med sex-sju miljoner kronor varje år om yrkeshögskoleutbildningarna försvann och han undrade om det stod en ny hyresgäst och knackade på dörren.

Förlorar framgångsrika verksamheter
När det gällde följderna för Allbo Lärcenter ja dem beskrev han så här: ”Organisationen förlorar framgångsrika verksamheter, stora resurser och attraktionskraft. Organisationen förlorar kompetens, flexibilitet, utvecklingsmöjligheter och resurser för samverkan”.

Så vad blir effekten om Allbo Lärcenter ska spara 6,3 miljoner kronor, jo 12-13 tjänster samt sju tjänster på yrkeshögskolan kommer att försvinna och rektorerna kommer att bli färre.
Allbo Lärcenter har själv skickat ett sparförslag på 2,9 miljoner kronor till nämnden för Arbete och Lärande.

Allbo Lärcenter viktig för kommunen
Innan nämndesammanträdet sa vice nämndeordförande Sebastian Ohlsson (S) så här: ”Vi ska fortsätta ha yrkeshögskola. Vi har beslutat att vi ska ha en gymnasieskola, vi ska ha industri- omvårdnads- och lärlingsutbildning”.

Och kommunstyrelsens vice ordförande Robert Olesen (S) poängterade att: ”Allbo lärcenter är absolut viktigt för kommunen. Vi ska inte ta bort någon utbildning. Vi ska utnyttja synergieffekter och se var vi kan spara”.

Ledamöterna uppvaktas av lärare och personal
När ledamöterna anlände till sammanträdet möttes de utanför av cirka 50 lärare och personal från Allbo lärcenter, som överlämnade en namnlista med 50 underskrifter och en skrivelse med synpunkter på besparingarna.
Intill det sista hoppas man på att ledamöterna skulle ta sitt förnuft till fånga och inse vilka konsekvenser det skulle få för både Alvesta kommun, men inte minst för Allbo Lärcenter.

Allbo Lärcenter ska spara 6,3 miljoner kronor
Tyvärr blev det inte så, ledamöterna röstade för deras egen sparplan på 6,3 miljoner kronor.
”Jag är nöjd med det politiska beslutet och vi hade stark majoritet i nämnden, sa nämndsordförande Siv Wittengård (M) efter mötet”.

Vadå nöjd? Siv wittengård menar du verkligen att du är glad över att 12-13 personer blir arbetslösa, att elever kommer söka till en annan kommun för att studera, folk tvingas till att söka försörjningsstöd. Vem ska betala för det, jo Alvesta kommun.

Gräver sin egen grav
Det som kommer att hända nu är att det blir färre yrkeshögskolutbildningar, man kommer minska till hälften i ämnen i den grundläggande och i den gymnasiala vuxenundervisningen, fyra rektorer minskas till 2 stycken.
Nu har man ju sökt statsbidrag till yrkesutbildningar för vuxna och om de inte beviljas kommer man att finansiera dem alla utom förarutbildningen med kommunala medel. Nämndsordförande Siv Wittengård (M) ger dock löfte om att gymnasieskolan fortsätter med sina tre program och gymnasiesärskolan och särvux inte kommer att röras.

Jag har bara en sak att säga till politikerna i Alvesta och det är att med dessa besparingar ja då:
– Gräver Alvesta kommun sin egen grav.

Inga EU-pengar att söka
Det blir ingen utbildning till serviceassistent på Allbo lärcenter i höst. Möjligen i januari. Men efter besparingsbesluten ser det ännu mörkare ut.
”Luften har gått ur mig”, ja så säger initiativtagaren Harald Petersson efter nämndens beslut till smålandsposten den 25 juni.

Detta var en utbildning för vuxna med lindrig utvecklingsstörning som Harald Petersson drog igång på Allbo lärcenter i Alvesta, hösten 2010.
Och det var precis dessa 16 serviceassistenter som den 7 juni 2012, tog emot deras betyg på skolavslutningen och var 60 procent av dem har fått fast anställning efter utbildningen.

Den Europeiska socialfonden ESF bidrog med 2,2 miljoner kronor, när utbildningen startades, men nu finns det inte fler EU-pengar att söka.
Detta betyder om utbildningen ska fortsätta är det upp till kommunen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen att betala för utbildningen, varje plats kostar cirka 80 000 kronor per läsår.

Men eftersom nämndsordförande Siw Wittengård (M) har gett löfte om att särvux och gymnasiesärskolan inte kommer att drabbas finns det trots allt ett hopp om kommunen komma att skaka upp med pengarna, så utbildningen förhoppningsvis kan fortsätta efter jullovet.

Allbo Lärcenter ger inte upp
Att personalen och lärarna är nerstämda efter detta beslut det förstår man, men skammen den som ger sig för som Erik Engsbråten sa till mig efter beslutet,
”Tyvärr blev ju inte beslutet vad många av oss hoppades på men nu är det bara att ta skeden i den vacker hand och göra det bästa av situationen”.
”Allbo Lärcenter ger sig inte så lätt”.

läs gärna: http://gittefaber.blogspot.se/2012/05/allbo-larcenters-overlevnadskamp-mot.html

http://gittefaber.blogspot.se/2010/08/allbo-larcenter-en-skols-kamp-om-en.html

Allbo Lärcenters överlevnadskamp mot Alvesta kommun

”Det som jag som rektor upprörs av är att om besparingarna genomförs får inte eleverna det stöd de har rätt till. Då missgynnas de elever som väljer att studera i Alvesta jämfört med de som väljer andra kommuner”, säger rektor Erik Engsbråten på Allbo lärcenter i Alvesta.

En skolas kamp för att överleva är väl vad man lugnt kan kalla detta, tio miljoner saknas i budgeten och hitta man inte en lösning, står Allbo Lärcenter nu inför hotet att halveras.

Alvesta gymnasium och Allbo Lärcenter slogs ihop
Fram till 2010 hade Alvesta gymnasium och Allbo lärcenter som bland annat stod för vuxenundervisning på grund och gymnasienivå, svenska för invandrare samt kvalificerad yrkesutbildningar, varit två enskilda verksamheter. Men hotet om nerläggning av Alvesta gymnasium hade efter en tre årig lång och segdragen kamp lett till sammanslagningen av Allbo lärcenter och Alvesta gymnasium och man beslutade sig för att kalla den nya organisationen för ”Allbo lärcenter” och den 23 augusti 2010 öppnades dörrarna så för det nya Allbo Lärcenter. http://gittefaber.blogspot.se/2010/08/allbo-larcenter-en-skols-kamp-om-en.html

Alvesta kommun går med 14,5 miljoner kronor plus
Så vad var det som hände nu, jo under 2010 hade det ju gått jättebra för Allbo lärcenter som kunde visa upp ett mindre överskott i budgeten, men tyvärr skulle det komma att förändras under 2011 så när bokslutet hade gjorts upp visade det ett underskott på 1 miljon kronor för Allbo lärcenter, samt minus 1,6 miljoner kronor för köp av utbildningar.
När det gäller utbildningarna hade nämnden för Arbete och Lärande begärt ett tilläggsanslag på 2,4 miljoner kronor för att kunna täcka kostnaderna för utbildningarna 2011, vilket avslogs av kommunfullmäktigen.

En väsenlig orsak till underskottet var att på både SFI, Gruv och Gyvux hade antal elever ökat, medan ett få antal elever hade valt det nystartade gymnasieprogrammet Bygg och Anläggning, vilket gav höger initialkostnader, dessutom hade färre elever än väntat valt den annars så populära Fordon och Transport utbildningen, vilket ju sänkte inkomsten för externa elever, slutligen hade fler elever från 9 klasserna i Alvesta kommun valt att studera i en annan kommuns skol/friskol än året innan och köp av utbildningar hade därför kommit att kosta mer än man hade budgeterat med.

En annan sak som också spelade in var att nämnden för Arbete och Lärande hade tagit fyra miljoner kronor från Allbo Lärcenters budget och omfördelat dem till försörjningsstödet för att täcka underskottet där, som trots det avslutade 2011s bokslut med ett underskott på 6,3 miljoner kronor.
Efter att samtliga nämnden hade lämnat in deras bokslut för 2011 och man hade lagt plus och minus ihop hamnade Alvesta kommun trots allt på plus med 14,5 miljoner kronor.

Ombyggnadsplanerna får vänta 
När det stod klart att Allbo Lärcenter gick med minus och man var tvungen att spara, fick Allbo lärcenter lägga ner sin idé om en ombyggnad av konferensrummet. Man skulle dessutom komma att minska på antal projektledarna. Vid årsskiftet gick två SFI-tjänster ut, här skulle en av SFI-lärarnas lön komma att omfördelats till projekt. Samtidigt skulle en lärare vara föräldraledig vilket gav en besparelse på 228 000 kronor, slutligen skulle man komma att minska på fortutbildningarna samt inköp av material.

Regeringen tar bort det statliga bidraget
Nu skulle regeringen ju inte göra det lättare varken för de unga eller för de lite äldre att få chansen för att studera och utbilda sig, när de beslutade sig för att stora delar av den statsliga bidraget skulle försvinna från vuxenutbildningarna från den 1 januari 2012 och låta kommunerna stå för finansieringen av utbildningarna.

Tvingas minska utbildningsplatser
Många kommuner förutspådde att de nu kunde bli tvungen att minska antalet utbildningsplatser och i vissa fall lägga ner utbildningarna helt och hållet.
I Sundsvall räknade man med att antal platser på yrkesvuxenutbildningen ville minska från 380, 2011 till mellan 70 och 50 platser, 2012.
I Jönköping fick man i 2011, 13 miljoner kronor i statsbidrag, i 2912 får man 2,3 miljoner kronor, konsekvensen av nerskärningen blir att man kommer att minska på antalet yrkesvuxenutbildningarna från 241 till 46,5 vilket kommer att innebära flera studenter får delas om en utbildningsplats.

Nu är det ju inte första gången som regeringen skär ner på det stasliga bidragen till vuxenutbildningarna, när alliansen vann valet i 2006 startade de med att avskaffa det öronmärkte statsbidraget till komvux, vilket betydde att det nu var kommunerna som fick stå för finansieringen av Gruv, Gyvux och SFI, i 2009 var det dags igen när de minskade det statsliga bidraget med en tredjedel till vuxenutbildningen.
Man kan ju undra hur regeringen tänker, när man nu tar bort det statsliga bidraget, samtidigt som statsministern Fredrik Reinfeldt vill att vi ska jobba tills vi fyller 75 och minst en gång i vårt yrkesliv omskola sig.
Men hur ska folk kunna omskola sig när regeringen samtidigt tvingar skolorna att lägga ner sina utbildningar?

Riksdagens utbildningsutskott ställer krav
Regeringens beslut om att den statsliga bidraget skulle försvinna, sågs ju inte med blida ögon från riksdagens utbildningsutskotts sida, där en majoritet nu krävde att regeringen skulle återkomma med ett förslag på ett riktat statsbidrag till vuxenutbildning för att kunna garantera kvalitén och nivån på vuxenutbildningen.
Kravet från utskottsmajoriteten på regeringen kommer att trädde i kraft från nästa budgetår.

Och för socialdemokraterna är detta ju en viktig fråga eftersom det handlar om att ge människor möjligheten för att båda kunna ställa om sig och samtidigt kunna bygga på sin kunskap, säger Mikael Damberg (S) till Svenska Dagbladet och fortsätter just nu har vi en hög arbetslöshet och under de senaste åren har man dragit kraftigt ner på den kommunala vuxenutbildning och nu drar man också ner på budgeten som för det här året handlar om över en miljard kronor på vuxenutbildning och yrkesvux.

Jag kan bara hålla med Hans Forsberg (C), ordförande för nämnden för Arbetsmarknad, Vuxenutbildning och Integration i Sundsvall när han säger:
”Vuxenutbildningar får pengar när det är dåliga tider, men nu anser politikerna på riksplanet att det är bättre tider och då försvinner bidragen”.

Omvårdnadsutbildningen i fara
Men låta oss nu återvända till Allbo Lärcenter i Alvesta och se vad som hände där.
Här såg det heller inte för ljust ut för om Alvesta kommun inte gick in och finansiera utbildningar kunde Allbo Lärcenter tvingas att lägga ner utbildningarna.
En av utbildningarna som var i farozonen var den ettårig omvårdnadsutbildning som staten nästen hade dragit in hela bidraget.
Kommunen behöver sådan personal och när 900 sjukvårdsbiträdare och undersköterska går i pension i 2020 kommer det inte att finnas folk att anställa och redan nu är det svårt att rekrytera folk, säger biträdande rektor på Allbo lärcenter Magnus Nilsson.

En annan sak som kommunen också bör tänka på är om inte de går in och finansiera denna utbildning kan de heller inte vara med i Vård- och omsorgscolleget som håller på att byggs upp i länet, det handlar ju om att säkerställa vårdkvaliteten.
Glädjande nog hittade nämnden för Arbete och Lärande en lösning, vid att omfördela 500 000 kronor från försörjningsstödet från deras egen internbudget 2012, kommer Allbo Lärcenter att kunna starta Vård och omsorgsutbildningen för läsåret 2012/2013.

Minskas från 40 platser till tio platser
Men även för industriutbildningen för vuxna och för vuxenlärlingsutbildningen ser det mörkt ut, när den statliga finansieringen försvinner.
”Tidigare har vi fått medel för 40 platser, nu har vi fått för tio och de platserna är det redan elever på. Vi kan inte ta in nya fast industrin behöver utbildad arbetskraft och de som går utbildningen har stått långt från arbetsmarknaden och får jobb efter den.
När det gäller vuxenlärlingsutbildningen har vi 20 lärlingar, som har ett halvår kvar. Vi fick 40 000 per lärling, många har redan fått löfte om jobb. Vi har fått preliminärt besked att vi får för 6,5 lärlingar för år 2012, och då är det tillsammans med Älmhult, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Lärlingsutbildningen läggs ned 2013 om inte kommunen tillskjuter pengar”, säger tillförordnad rektor Magnus Nilsson till Smålansposten den 12 december 2011.

Dras med ett gammalt underskott
Redan tidigt i 2012 stod det klart för nämnden Arbete och Lärande att pengarna inte kommer att räcka till, den väsenliga orsaken är att jämfört med 2011 har budgetramen minskat och det statliga bidraget till många viktiga vuxenutbildningarna på Allbo Lärcenter har dragits in, tillsammans med ett underskott på 6,4 miljoner kronor i 2011 års bokslut och ett gammalt underskott från 2009, som det återstår 2,2 miljoner av att spara in ser situationen mörkt ut för nämnden för Arbete och Lärande.
Arbetsutskottet förslog för nämnden för Arbete och Lärande att de skulle begära hos kommunfullmäktigen att nämnden skulle få disponera över överskottet på 1 hundrade 735 tusen kronor för ekonomiskt bistånd 2012, samt att de skulle undantags för principen om återbetalning av underskottet från 2009 och 2011.

Vuxenutbildningen är viktig
”Det är ett allvarligt läge för gymnasieskolan och Allbo lärcenter och vi måste sätta oss ned och diskutera med kommunalråden hur vi kan göra och vad vi ska göra och vad det får för konsekvenser, säger Sebastian Olsson (S).
Slipper vi dras med underskotten underlättar det för både gymnasieskolan och vuxenutbildningarna. Risken är att vuxenutbildningarna drabbas och de har en koppling till försörjningsstödet”.
För många av dem som har fått försörjningsstödet tidigare och går en vuxenutbildning får jobb efteråt och behöver därför inte försörjningsstödet längre.
Det finns dessutom fler fördelar med vuxenutbildningarna; individen får det bättre, bor han eller hon kvar i kommunen blir det fler skattekronor, säger Sebastian Olsson till Smålandsposten.

Spara tio miljoner kronor
Ja till slut kom så den dårliga nyheten att Allbo Lärcenter skulle spara 10 miljoner kronor.
Eftersom att lokalerna är kontrakterade är personalen det enda som man kan spara på, detta kommer ju att leda till lärtätheten kommer att minskas kraftigt, större elevgrupper och värst av allt man blir tvungen att lägga ner utbildningarna.
Något annat som kommunen bör tänka på är att de pengar som de får in för elever från andra kommuner komma att minska, bara på fordonsprogrammet får man 75 procent från andra kommuner.
Som rektor Erik Engs bråten ganska riktigt säger:
”Minskar kostnaderna minskar intäkterna”.

En ren skandal
Kommentarerna lät heller inte vänta på sig:
"Alvesta kommun går med många miljoner plus, då kan det ju inte vara fel att satsa på vår framtid".
"Allbo Lärcenter är den enda delen som funkar i Alvesta och vem skulle vilja bo i Alvesta om utbildningarna försvinner, ingen utbildning är lika med mer försörjnings stöd".

Pelle Larsson skriver bland annat:
”Det vore ju bra om man talar om att det inte är skolan som saknar pengar, det är försörjningsstödet där det fattas dom här pengarna”.
Och jag håller med honom när han skriver:
”gennomför politikerna detta förslag så är det ren skandal, tänk på dom som får jobb istället efter genomförda utbildningar, ska dom leva på försörjningsstöd istället”?

Bör vara stolta över Allbo lärcenter
Personligen tycker jag faktisk att Alvesta kommun ska vara stolta över Allbo Lärcenter eftersom gymnasieskolan har högst antal elever som får jobb efter avslutad utbildning och är därmed blev kårat som den bästa gymnasieskola i hela Kronobergs län.
På Allbo lärcenter finns det duktiga lärare och projektledare med stor kompetens, dem tycker jag Alvesta kommun bör ta vara på, för det är ju inte säkert dem kommer tillbaka när och om det skulle behövs igen.

För det annat känner jag många som har läst på Allbo Lärcenter både för och efter sammanslagningen som har fortsatt vidare till universitet eller högskola eller tagit en utbildning på Lernia och har jobb idag.

Funktionshindrade i fokus
En lärare som har jobbat inom särskolan sedan 1979 är Harald Petersson i Alvesta, han kände att det fanns ett glapp mellan studier och arbete för personer med funktionsnedsättning.
Därför startade han ett tvåårigt EU-projekt, ”Funktionshindrades rätt till arbete”, för att introducera elever i åldrarna 21-37 år med lindrig utvecklingsstörning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, på arbetsmarknaden.
Det tvååriga projektet går inte in under särvux, men ligga inom den ordinarie vuxenutbildningen och handledarna på de olika arbetsplatserna har fått en särskild upplagd utbildning på två dagar i varje termin.

”75 procent handlar om att utbilda arbetsplatserna och handledarna i att se möjligheterna och att bygga upp en förtroendefull relation, 25 procent handlar om att utbilda eleverna, säger Harald Petersson.
Arbetsuppgifterna finns men det handlar om att upptäcka dem och att förändra attityder och förhållningssätt på arbetsplatserna”.

60 procent har en anställning
De 16 eleverna kunde välja mellan två olika inriktningar, antigen att jobba på ett äldreboende eller inom barnomsorgen, merparten valde att jobba inom äldreomsorgen och 60 procent av dem har idag fått antingen en utvecklings- eller trygghetsanställning, som serviceassistenter.

Renée Dahlin som är handledare för Robin Nilsson på äldreboendet Evelid vårdbostäder och som drivs av Carewma Care i Växjö säger så här:
”Det ger så mycket tillbaka att få vara handledare åt Robin. Hans arbete uppskattas av alla. Vi skulle inte klara oss utan honom nu”.

Glad över att ha ett jobb
Robin Nilssons arbetsuppgifter består i att bland annat tömma soporna, skura golv med maskin och köra ut förbrukningsmaterial till olika enheter och tillsammans hjälps de åt att plantera blommor.
”Det är skönt att ha ett jobb, säger Robin Nilsson”.
http://www.foraldrakraft.se/articles/arbete/unga-fick-jobb-n%C3%A4r-handledarna-utbildats

Vågade läsa till journalist
För mig har Allbo Lärcenter betytt så otroligt mycket, för utan den hade jag aldrig vågat eller ens tänkt tanken att läsa till journalist och överhuvudtaget inte på distans, dessutom läste jag delar av den journalistiska utbildning samtidigt som jag gick på Allbo Lärcenter och det stöd och den uppmuntran som jag fick från lärarna och personalen kommer jag aldrig att glömma.

Det står i stjärnorna
Just nu är både elever och personalen på Allbo Lärcenter förståligt nog oroliga för vad som ska komma att hända och kommer man att försöka sparka lärarena kommer eleverna att kämpa för att det inte ska bli så, dessutom tycker dem också att kräva skolan ska spara 10 miljoner är tok för mycket.

Just nu kämpar Allbo Lärcenter för att få fortsätta och hoppas på att inte alla planerade nedskärningar träder i kraft.
Men som Erik Engsbråten sa till mig:
”Det står i stjärnorna exakt vad som kommer att ske”.

Kanske det är dags för Alvesta kommun att stå för det som står på deras hemsida, för där står det att Alvesta är:
”Stor nog för att idéer skall födas och utvecklas.
Liten nog för att alla ska bli sedda och uppskattade".

Migrationsverkets kamp med kommunerna om de ensamkommande barn och ungdomar

”I Afrika finns det de som inte har något hus att bo i överhuvudtaget, jag är tacksam för ett rum”, säger Quadar Isis från Somalia.

Några barn har mistat allt, sin familj, sitt hem och har ingenstans att ta vägen, dem ser bara en enda utväg och det är att fly från kriget och sitt hemland.
Kriget, hoten, fattigdomen och ångesten för att sina barn ska tvingas bli barnsoldater samt att det inte finns en framtid för sina barn i hemlandet, ja det är ett annat skäll som gör att vissa föräldrar besluter sig för att barnen ska fly.
Vissa föräldrar säljer allt vad de äger och har, andra sätter sig i stor skuld för att kunna betala flyktingsmugglarna.
Men det finns en sak som både dessa föräldrar och barnen har gemensamt, det är hoppet om att det bara kan bli bättre för värre kan det inte bli.

Många av de ensamkommande barn som kommer till Sverige idag är i åldern 13 till 17 år och kommer från Somalia och Afghanistan, där det pågår ett krig sedan många år tillbaka.
En stor del av barnen har aldrig satt sina ben i en skola och är analfabeter. För dem kommer det att bli en tuff tid med att inte bara lära sig ett nytt språk en ny kultur men också vårt sätt att leva på för att kunna smälta in i vårt samhälle.

Migrationsverket behöver fler asylplatser
Idag är Migrationsverket är i stort behov av asylplatser ute i kommunerna till att ta hand om de barn som kommer ensamma till Sverige och som de sista åren har blivit fler och fler.
I år förväntar Migrationsverket att där kommer 3100 ensamkommande flyktinge barn till Sverige och under de nästa tre åren kommer det att behövs 4000 platser ute i kommunerna för de barnen som förväntas stanna under en längre tid.
”Det är ett stort behov. Det är en ung generation som kommer med behov av stöd och hjälp av att etablera sig i Sverige, om man får ett tillstånd”, säger Margaretha Johnsson integrationssamordna i Västra Götaland.

Kommunerna tog över boendet
Nu var det ju så att fram till 2006 var det Migrationsverket som stod för boende för båda de ny anlände invandrare och de ensamkommande flyktingbarn och kommunen som stod för integrationen av alla flyktingarna.
När den nuvarande regeringen Alliansen kom till makten i 2006 skulle detta komma att förändras.

Nu skulle Arbetsförmedlingen stå för integrationen och kommunen för boendet. De kommuner som ingick ett avtal med migrationsverket om att ta emot de nyanlända invandrare och de ensamkommande barnen skulle få ersättning från staten.
Dessa bestämmelser innebar att Migrationsverket bara kunde anvisa ett barn till en kommun som hade skrivit avtal med Migrationsverket och för att Migrationsverket skulle kunde anvisa ett barn till en kommun som inte hade ingått något avtal skulle det föreligga särskilda skäl.

Nu började en kamp för Migrationsverket att få kommunerna till att ställa upp och ta emot de ensamkommande barnen. Vissa kommuner ingick en avtal direkt med Migrationsverket att ta emot ett visst antal barn. Men eftersom många kommuner ansåg att ersättningen var för låg och inte täckte de kostnaden som det kostade att ta hand om de ensamkommande barnen, beslutade regeringen i 2007 för att höja ersättningen i hopp om att flera kommuner skulle ingå ett avtal med migrationsverket, men det skulle komma att gå trögt.

Sprida falska rykten
Men hur såg innevånarna i kommunerna på saken, jo ibland känns det som de var delat i två, dem som tyckte att man självklart skulle ta emot barnen och ge dem en ny chans till et bättre liv.
Sen fanns det dem som absolut inte ville bli grannar till et boende till dessa barn och dessutom menade att det skulle förstör deras fina miljö och idyll med ett sådant boende och gör det mindre attraktivt för nya innevånare.

Och det gör det ju inte bättre av att Sverigedemokraterna sprider sådana budskap att alla flyktingbarnen är kriminella och sälja droger, men värst är det när man som
Stefan Falktorp från Partille gjorde med att sprida falska rykten på bloggen, vid att ändra historien om sexuell ofredanden till att en 11-årig flicka blev utsatt för en gruppvåldtäkt av 20 ensamkommande pojkar från boendet björkudden på Husbybadet i Stockholm.
Varför gjorde han det, jo för genom att visa att ensamkommande flyktingbarn är kriminella tänkte Stefan Falktorp så:
”om vi kunde få ut det här kanske regeringen skulle backa inför sin överenskommelse med miljöpartiet om invandring”.

Falkenberg gav tummen upp
Om några av dessa ensamkommande barn begår brott ska dem självklart ta deras straff, men att döma alla över en kam, där går man efter min mening för långt.
Nu ska man ju döma alla sverigedemokraterna över en kam, för i Falkenberg gav man tummen upp för at ta emot ensamkommande barn, Sverigedemokraten Sara-Lena Bjälkö, gruppledare för Falkenbergavdelningen säger såhär:
”De ska få en bra nystart i livet”.

Men tänk om det var Sverige som hade varit i ett krig eller inbördeskrig i flera år och ni som föräldrar inte såg någon annan utväg än att tvinga er barn att fly, för att dem skulle få en chans till ett bättre liv.
Ville ni inte bli glada och tacksamma över att det fanns ett land som tog emot ert barn, gav det tag över huvudet, gav det mat och lät det gå i skola och utbilda sig till någonting.
Jag tror det.

104 kommuner tog emot ensamkommande barn
Men låt oss nu vända tillbaka till Migrationsverket och se vad som hände där. Eftersom det gick trögt med att få kommunerna att ingå ett avtal med migrationsverket, betydde det ju att många av barnen fick stannar längre i ankomstkommunerna än vad man ansåg var lämplig, därför beslutade Migrationsministern Tobias Billström i 2009 att tillsätta f.d. Landshövding i Östergötland Björn Eriksson som regeringens koordinator .
Han fick i uppdrag att medverka till att skapa fler mottagningsplatser för de ensamkommande flyktingbarn, samt komma med förslag på förbättringar i det nuvarande mottagningssystem och redovisa kommunernas argument mot att teckna avtal med migrationsverket.
Björn Eriksson valde att kalla sin slutrapport för:
”Hem ljuva hem”.

När han påbörjade sitt uppdrag den 1 december 2009 var det 104 kommuner som hade tecknat avtal med Migrationsverket, vilket motsvarade 1300 platser och på grund av platsbrist satte cirka 800 barn i ankomstkommunerna i väntan på en kommunplacering.

Slippa hamna på den svarta listan
Det som förvånade honom mest när han pratade med komunerna var att både kommuner som hade ett avtal med Migrationsverket och dem som var emot att teckna avtal, sa att de inte hade förstått hur stort ett problem det var och att det tog tid att ta till sig situationens allvar och reagera på kommunal nivå.
Björn Eriksson upptäckte också att vissa kommuner hade skrivit på ett avtal om att ta emot ett vist antal barn, för att slippa hamna på Migrationsverkets svarta lista.

Den vanligast argumenten till att inte teckna ett avtal med Migrationsverket, var brist på pengar, behövlig kompetens, familjehem, gode män samt lämpliga lokaler, vissa kommuner tyckte heller inte att de kunde erbjuda dessa barn någon givande fritid.
Det fanns även vissa kommuner som hade fått den felaktig uppfattelse att det var kommunen och inte ladstinget, som stod för betalningsansvaret när det gällde vårdkostnaderna.
Slutligen fanns där de kommuner som var osäkra på vilka krav som ställdes på verksamheten från staten, om man valde att ta emot ensamkommande barn och ungdomar och så fanns det de kommuner som var rädda för att man vill få en omfattande anhöriginvandring om man började ta emot ensamkommande barn.

Migrationsverket får kritik av kommunerna
För de kommuner som hade ett avtal med Migrationsverket var dem väldig kritiska till att det tog för lång tid att få till stånd ett möte med verket, när de ville diskutera något med dem vilket ledde till att några kommuner har fattat beslut som aldrig har verkställts utan att verket har följd upp frågan.
Kommunerna rättade också skarp kritik till migrationsverket satt att hantera ersättningarna på, kritiken avsåg bland annat vad de uppfattar som brist på enhetlig praxis vid prövning av kommunernas återsökningar, vilket i vissa fall ledde till att vissa kommuner avslutade sitt avtal med migrationsverket eller tvekade att teckna nya avtal.

Länsstyrelserna tar över förhandlingarna
När det gällde förhandlingarna mellan kommunerna och migrationsverket föreslog han att länsstyrelsen skulle få en utvidgat ansvar och i samarbete med migrationsverket ta över förhandlingarna med kommunerna.
Den 1 januari 2011 fick länsstyrelserna uppdraget att förhandla samt omförhandla lokalt, regionalt med kommuner, kommunförbund och andra berörda aktörer om att ta emot de ensamkommande barn och ungdomar.
Hela Björn Erikssons rapport går att läsa här:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/14/54/4f94dca2.pdf

Det som länsstyrelserna började med var att rekrytera personal och idag har man en välfungerande organisation, man försöker också i den mån det går att enas i viktiga gemensamma frågor under ledning av länsrådet i Kronobergs län.
Länsstyrelserna anser att utvecklingen av förhandlingarna kommer att vara olika i de olika regionerna allt efter vilka förutsättningar som finns i de olika län och regioner.
I Stockholm och i Västra Götalands län är en regional samverkan aktuell.
På grund av de stora avstånden i landets norra regioner, förhandlar man främst om en utökning av de befintliga kommunala avtalen som redan finns.

Av de 700 platser för de asylsökande barn som fanns under våren 2001, öppnades det 109 platser under april och maj och under andra halvåret av 2011 och början av 2012 kommer ytterliga platser att finns tillgänglig.
Sedan årsskiftet 2011 har en ökning skett med 93 platser för de asylsökande ensamkommande barn och 234 platser för barn med permanent uppehållstillstånd, vilket betyder i genomsnitt 13 platser för de asylsökande ensamkommande barnen och 33 platser för barn med permanent uppehållstillstånd per månad.

Höja den statliga ersättningen
Nu hade kommunerna ju rättat skarp kritik mot Migrationsverkets sätt att hantera ersättningarna till kommunerna. Så i 2011 fick Landshövding Lars Bäckström och jur. kand. Åsa Windrot Thell i uppdrag av migrationsministern Tobias Billström att se över den statliga ersättningen till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn och hitta ett enklare och mer effektivt system för utbetalningen av ersättningen till kommunerna.

Det man föreslog var att ersättningarna skulle göras i form av schabloner, där man höjde ersättningen från 1600 till 1900 kronor per dygn för avtalade och obelagda platser och 550 kronor per dygn för familjehemsplatser som inte var avtalade, samt 50 kronor per dygn för god man eller särskilt förordnade vårdnadshavare.
Man tyckte också att ankomstkommunerna skulle få möjlighet att teckna avtal med migrationsverket, vilket ju inte är möjligt för dem idag, samt att ankomstkommunerna skulle få täckning för merkostnaden när antalet nya asylsökande barn överstiger det antal platser som ankomstkommunen har med Migrationsverket.

Tvinga kommunerna att ta emot ensamkommande barn
Samtidigt hade regeringen gett f.d. hovrättslagmannen Göran Ewerlöf tillsammans med några experter i uppdrag att lämna förslag på en reglering som skulle ge Migrationsverket möjlighet att anvisa de ensamkommande barnen till kommuner som inte hade tecknat avtal med Migrationsverket.
Här föreslog man att Migrationsverket skulle kunna anvisa till både kommuner som inte hade något avtal men också till dem som hade en överenskommelse men inte hade någon platser för tillfället och några särskilda skäl inte behövs åberopas av migrationsverket. Men precis som idag skulle mottagandet av ensamkommande barn byggas på frivilliga avtalar mellan kommuner och Migrationsverket

Detta föreslag väckte motstånd  både hos de kommuner som hade ett avtal och de 42 kommuner som inte hade ingått något avtal med Migrationsverket.
Att tvinga kommuner till att ta emot barnen kunde ge en negativ effekt och kunde leda till att de barn som redan är på flykt ville öka, dessutom ansåg man att det ville bli svårt att få till stånd en bra integrering om Migrationsverket tvang en kommun till att ta emot ensamkommande barn.
En sak som dock alla kommunerna var eniga om var att om alla kommuner skulle ta emot de ensamkommande barnen skulle det bli efter sin förmåga eller kvoteringar efter befolkningsstorleken.
Om förslagen vedtags kommer de att trädda i kraft från 1 januari 2013.

Ungdomsarbetslösheten ett stort problem
Något som många kommuner och inte minst befolkningen ser som ett stort problem är den stora ungdomsarbetslöshet som finns idag och många innevånare ställer frågan när man inte kan skaffa jobb till sina egna ungdomar, hur ska man så skaffa ett jobb till de ensamkommande ungdomar, speciellt efter att Arbetsförmedlingen har deklarerad att de enkla och lätta jobben inte finns längre.

Visst finns det många stora frågor som behövs lösas, men som f.d. landshövdingen från Östergötland Björn Eriksson säger:
”En kan inte göra allt, alla kan göra något, tillsammans kan vi göra mycket”.

Fakta
*Årligen får de kommuner som har ett avtal med Migrationsverket en ersättning på 500 000, detta för att både underlätta mottagandet samt öka kvaliteten på mottagandet.

*Varje år delas också ut 50 000 kronor till kommunerna beroende på antal barn, dessa pengar ska gå till ”förebyggande insatser”.

*Varje kommun får 1600 kronor per dygn för varje överenskommende plats plus 300 kronor extra per dygn om platsen är belagd, samt kostnaden för transport, skola, utbildning, gode män, tolk och sjukvård.
Källa: Migrationsverket

Tjuvligor på gång

Nu har våren kommit och det finns säkert många liksom mig som har börjat förberedelserna ute i trädgårdslandet och har tagit fram trädgårdsredskapen som röjsåg, jordfräsaren och gräsklippare.
Men våren betyder tyvärr också full aktivitet för tjuvligorna som har specialiserad sig på stöld av trädgårdsredskapen.

För tre veckor sedan varnade Kronobergspolisen att ligorna var på gång i Kronoberg och bad folk om att hitta andra ställen än ladutgårdar och friggeboden att ställa in sina trädgårdsredskapen som röjsåg, grässtrimmare och motorsågar och kontakta polisen om man såg något misstänksamt i sitt område.

Här i veckan har sms och telefonerna gått som ett kedjebrev runt om i Alvestaområdet med varning om att en tjuvliga var på gång, till skillnaden från den varning man fick från polisen och dem man fick via sms och telefonen var att man fick både bilmärke, färg på bilarna samt registreringsnummer, samt att ligan även tog med sig lite större grejer som traktorgräsklippare och jordfräsare, så nu gällde det att vara uppmärksam och ringa polisen om man såg några av dessa bilar eller såg något misstänksamt föregå i sitt område.

De bilar det handlar om är:
En röd Golf, årsmodell 91 med registreringsnummer ECC 922, som köra runt på dagarna och kontrollera vem som är hemma och om det finns hundar och vilka trädgårdsredskapen som finns.

WW lastbil med kran, registreringsnummer BPN 097, en vit Fiat skåpbil med dansk registreringsnummer FE 88059.
Dessa två bilar köra runt på natten stjäla och samla upp våra trädgårdsredskapen och precis som polisen, tror man att de samlas på ett ställe för att på en senare tidspunkt säljas utomlands.

Förra sommaren var vi många i Blädinge som fick stulen våra röjsågar, motorsågar, grässtrimmare, släpp och olåsta cyklar.
Just på sommaren är vi här i Blädinge vana vid turister som har hyrt en sommarstuga och är ute att gå eller köra runt i området. I år kommer vi nog vara mera misstänksamma och aktsamma med vad vi säger när vi prata med turisterna för det var ju på ett sådant sätt som gjorde att vi sista sommar mistade våra grejer.

Man blir både förbannat och kränkt över att man inte kan få ha sina saker i fred, i över 20 år har man aldrig behövd att låsa dörren när man åkte i väg för en kort stund, idag är det tyvärr annorlunda.
Så nu finns det bara en sak att göra för att skrämma bort tjuvarna, om man inte vill anskaffa sig en hund bort och det är att installera ett larm med en siren som kan väcka alla grannarna om man får besök av oinbjudna gäster och det är precis ett sådant  larm som John och jag får installerad  idag.

Ex-politiker får skyhöga ersättningar

Riksdagens fallskärmsavtal slår nytt rekord, förra året utbetalade riksdagen 63,3 miljoner i inkomstgaranti till riksdagsledamöter som hade slutat och fortfarande inte fått ett jobb och för de politiker som har fylld 50 år och suttit i riksdagen i minst sex år, ja de är säkrat en lön fram till dem går i pension vid 65 år.
Förra året var det 97 före detta riksdagsledamöter som utnyttjade sig av denna förmån, notan ja den stod skattebetalarna för.

Alice Åström (V) en före detta riksdagsledamot fick sista år 50 000 kronor i månaden från riksdagen och säger:
”Skulle jag vilja skulle jag kunna avstå från att arbete resten av mitt liv”.
En annan riksdagsledamot Per Rosengren (V) som slutade i riksdagen för fem år sedan fick den 1 februari i år utbetalt 29 936 kronor från riksdagen, vilket han tycker känns ganska betryggande och menar att han behöver den trygghet, eftersom han ju inte har befunnits sig på en vanlig arbetsplats, men på en lite annorlunda arbetsplats och påpekar samtidigt att som före detta riksdagsledamot kan det vara svårt att hitta ett jobb speciellt om man har fylld 60 år och har suttit i riksdagen mellan 16 till 20 år.

Men alla dessa politiker som utnyttja den förmån fullt ut måste ha missat något för i den svenska lagstiftningen om ekonomiska vilkor för riksdagens ledamöter Kap 13, 1§, står det att:
”Syftet med inkomstgarantin är att skapa en ekonomisk trygghet för en avgången ledamot i den omställningssituation som uppstår när han eller hon lämnar riksdagen. Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning”.
Och de politiker som fortfarande inte har fylld 54 och menar att det inte finns ett arbete som de klara av får ju helt enkelt sätta sig på skolbänken och omskola sig, för det var ju precis det som Fredrik Reinfeldt ville att folk skulle göra när han kom med sitt utspel om att vi människor skulle jobba längre och byta jobb när vi var utslitna, så vi klarade av att stanna på arbetsmarknaden till vi blev 75 år och först där hade gjort sig förtjänt till sin pension.


Vilket torn i ögat detta måste vara för dem som är svårt sjuka och nekas sjukpension och som gång på gång skickas tur, retur mellan Försäkringskassan som menar att de är pigga och friska nog till att jobba och Arbetsförmedlingen som säger de är för sjuka till att ta ett jobb.
Och just denna förmån och trygghet är ju också något som en vanlig löntagare heller inte kan göra sig förtjänt till trots flera år på samma arbetsplats, blir man arbetslös får man ersättning från A-kassan i 300 dagar, sen är det socialen som gäller.
Så det är fullt förståligt att folk blir arga och förbannad när de läser detta.
Det är skillnad på folk och folk. Samma regler borde gälla för ex-politiker som för andra. Lev som ni kräver av andra, ja det är vad läsarna tycker om politikernas inkomstgaranti.

Nu är vissa politiker också skeptiska till inkomstgarantin, Anders V Jonsson, förste vice ordförande i centerpartiet menar att:
 ”Inkomstgarantin skapar irritation, spär på politikföraktet och är en bromskloss för en seriös diskussion om vår framtida, gemensamma välfärd”, och fortsätter
”ska vi folkvalda politiker kunna prata om det här med trovärdighet kan vi inte själva omfattas av ett system där vi kan gå i pension vid 50 års ålder och vara försörjda, utan motprestation, fram till dess att vi fyller 65”.

Nu är jag ingen folkpartist men jag ger Allan Widman och Christer Nylander helt rätt i när de säger att:
”Politik är inget arbete. Det är ett uppdrag som utövas under viss tid och som förutsätter väljarnas förtroende. När detta förtroendeuppdrag upphört måste utgångspunkten vara återgång till det civila arbetet”.
Och istället för att ändra på inkomstgarantin bör den avskaffas. Båda är också övertygade om att avskaffandet av inkomstgarantin på olika sätt kommer att leda till att klyftorna mellan väljare och valda minskar och i den demokratiska krisens tidevarv är detta nödvändigt.
Nu är det ju heller inte första gången som inkomstgarantin kritiseras, så i höstas beslutade riksdagsstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk kommitté där en representant från samtliga åtta partier nu ska diskutera och komma fram till hur generösa reglerna bör vara. Man kommer även att titta på hur kommuner, landsting samt andra länder med samma system fungera och i december 2012 ska kommittén redovisa sina förslag.

Att kommittén ska komma fram till att avskaffa inkomstgarantin är väl för mycket att hoppas på, men den bör i allfall tidbegränsas och inte som nu vara en livstidsförsörjning.

DN  SvD  svt.se Folkepartiet.se  Riksdagen.se

Sveriges nya tronarvinge Estelle Silvia Ewa Mary

Torsdag den 23 februari vaknade man upp till en glädjande nyhet, Sverige hade fått en ny tronarvinge.
Ett stort grattis och Lycka till.

På Karolinska sjukhuset i Solna klockan 04.26 hade kronprinsessan Victoria född en söt liten prinsessa som var 51 centimeter lång och vägde 3 280 kilo, både kronprinsessan Victoria och barnet mådde bra, berättade prins Daniel vid presskonferensen på Karolinska sjukhuset, tidigt torsdag morgonen.
Prins Daniel avslutade pressträffen med att be medierna om att lämna dem i lugn och ro, så de kunde få tid till att njuta av dem hade blivit en familj.

 
Estelle Silvia Ewa Mary

Blev en världsnyhet
Just denna nyhet spridde sig snabbt världen runt och snart strömmade lyckönskningar in från alla håll
De första som nåddes av nyheten och till att lyckönska paret var ju självklart kungafamiljen och prins Daniels familj, som var väldig lyckliga, glada och stolta över den nya familjmedlemmen och som nu såg fram emot att få träffa den lilla prinsessan och följa hennes uppväxt.

Statsministern Fredrik Reinfeldt som befann sig i London nåddes av nyheten med ett sms och gratulerade kronprinsessparet med dessa ord:
"Mina varmaste gratulationer till Kronprinsessan Victoria, Prins Daniel och Sveriges nya prinsessa. Det är en stor dag för hela Kungafamiljen och det är också en stor dag för Sverige. Jag och många svenskar med mig gläds i dag med kronprinsessparet och det efterlängtade barnet. Med födseln av en ny prinsessa kommer kungadömet Sverige så småningom att stå inför en ny era av drottningar".

Familjeträff på Haga slott
Nu blev kungaparet de första som begav sig i väg och åkte till Haga slott för att där vänta på de nyblivna föräldrarna och hälsa den lilla prinsessan välkommen, för både kronprinsessan Victoria och prinsessan mådde så bra att de redan efter åtta en halv timma efter födseln kunde lämna sjukhuset och åka hem till Haga slott för att njuta och koppla av resten av dagen tillsammans med familjen.

En som fick vänta med att träffa den lilla prinsessan var prinsessan Madeleine som just nu bor och jobba i USA.
Hennes jobb på Child-Hood samt ett seminarium gjorde att hon först en vecka efter födseln kunde lämna USA och åka hem för att hälsa den nya familjemedlem välkommen.

Stor glädje bland det svenska folket
Man kan lugnt säga att det fanns en glad stämning överallt i Sverige över den nya tronarvingen.
I prins Daniels hemby Ockelbo åkte bilar runt och tutade åt alla förbipasserande, andra hade monterad det svenska flagga på sina bilar.

På Borgholm på Öland där kungafamiljen har sitt sommarresidens Solliden blev man väldig glad över denna nyhet.
"Jag är jätteglad idag! Jag är rojalist, och ölänningar och Borgholmsbor känner stor respekt för kungafamiljen", sa Lisbeth Lennartsson (C), kommunalråd i Borgholm.

I stadshuset entré på Borgholm hade man också lagt ut en lyckönskningsbok där folk kunde skriva sina hälsningar, boken kickades sedan som en gåva till kronprinsessparet.
Men kommunen kommer också att på något sätt manifestera den nya prinsessan på torget i Borgholm, men vad det blir vet man ännu inte, men kanske något slags monument som barnen kan klättra på, säger kommunrådet.
Man ser också fram emot Victoriadagen den 14 juli, som Kronprinsessan Victoria och prins Daniel har tackat ja till att vara med på.

På torget runtom gamla stan hade tusentals personer samlas för att fira kronprinsessparets tillskott i familjen och för att se den kungliga saluten på 42 skott som avfyrades klockan tolv från kanonerna från skeppsholmen i Stockholm.

Estelle Silvia Ewa Mary
Men det som var det största samtalsämne var ju Prinsessans namn och vilket landskap som skulle bli den nya prinsessans hertigdöme.

I Sverige har man hållit fast vid de gamla traditioner, så om fredagen hölls först en vittnesbekräftelse där den nya prinsessan visades upp för talman Per Westerberg, statsministern Fredrik Reinfeldt, Riksmarskalk Svante Lindquist och Överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister så att de kunde bekräfta den nya kunglighetens äkthet.

Efter vittnesbekräftelsen var det dags för konselj, där kungen hade kallad in statsministern samt regeringens statsråd till ett möte här tillkännagav kungen, barnets namn, tilltalsnamn, titel samt vilket hertiginnedöme prinsessan skulle få.
Prinsessans namn blev Estelle Silvia Ewa Mary och hon blev hertiginna av Östergötland.

Klockan 12.00 avfyrades det en salut på 42 skott från
Skeppsholmen i Stockholm och från salutstationer i Boden, Vaxholm, Karlskrona och Göteborg för att bjuda den nya tronarvingen välkommen

Dagen avslutades med Te Deum, en tacksägelsegudstjänst i Slottskyrkan med den närmaste familjen, regeringen, representanter för riksdagen samt övriga representanter från det officiella Sverige.

Prinsesse Estelle hedras med en ros
I Östergötland blev man väldig glad över ha fått en hertiginna och på Linköping slott får hon nu ett eget rum för sina framtidiga besök. och Landshövdingen Elisabeth Nilsson beslutade sig för att döpa om adjutantens rum till hertiginnans rum.

Den 7:n mars kunde man läsa och höra i medierna att i söderköping vill man hedra den nya prinsessan Estelle med en ros.
För på Söderköping rosarium har man tagit fram en vit stjärnformad ros som nu får namnet Estelle och söderköping har därför inbjudit prinsessan Estelle till att den 9: n juni komma och inviga rosen som ska planteras i Hagaparken i centrala Söderköping.
Om Kronprinsessparet tackar ja, kan det bli prinsessans första officiella uppdrag, men det kan ju också vara så att kronprinsessparet tycker att deras dotter ska ta det lite lugnt med officiella uppdrag under sitt första levnadsår.

Ett modernt och vackert namn
Men vilket himla liv det blev över prinsessans tilltalsnamn Estelle.
Trots att många var förvånad över namnet tyckte de flesta det var ett modernt och vackert namn.

Moderaten Cecilia Magnusson som är ordförande i Rojalistiska nätverket i riksdagen tycker det är ett vackert namn som fungera bra på en arvprinsessa vilket ordförande i Rojalistiska föreningen Patrik Åkesson håller med om.

Prins Daniels personliga historielärare menar att kronprinsesseparet bryta mot traditionen vid att inte välja ett traditionellt drottningnamn. Men vid att välja ett namn som de båda tycker om avspeglar det en viljeyttring som man måste känna sympati för, säger han.

Kritiskt till namnet Estelle
Men det fanns en som var väldig kritiskt till namnet Estelle och det var kronprinsessan Victorias tidigare historielärare, mentor och rådgivare, författaren Herman Lindquist som bland annat har skrivit intervjuboken ”Victoria: drottning med tiden”.

”Vanligtvis får unga par kalla sitt barn vad de vill, men nu är Daniel och Vitoria ett kronprinsessepar, vilket innebär att deras barn bär på ett arv och är en förlängning av den svenska historia, namnet som de har valt kommer från en ingift amerikansk miljardärsdotter som inte har med något med Sveriges historia att göra”, sa han.
Han menar också att de nu omedvetet påskyndar processen med att avveckla monarkin i deras val av tilltalsnamnet Estelle.
I en direktsändning sa han dessutom att det lät som ett namn på en ”nattklubbsdrottning” och till Alltid Nyheter sa han:
”Drottning Estelle, det låter som en bakelse”, samt att ”Estelle låter inte svensk”, men samtidigt tycker han också att det var ett modigt val av tilltalsnamn.

Bombarderas med arga mejl
Just hans uttalelse om att Estelle lät som ett namn på en ”nattklubbsdrottning väckte en enorm ilska hos många och det tog inte lång tid innan han bombarderades med arga mejl från den svenska befolkningen.
Om det var det som ledde till att han bad Viktoria om ursäkt förblir osagt, men han stod fast vid sin mening om att de skulle ha valt ett mer traditionellt och kungligt namn än Estelle.

Nu kan hans uttalelse få vissa konsekvenser som han kanske inte tänkte på när han uttalade sig negativt om namnet, för han har ju ofta hållit förläsningar på slottet, men det kan vara slut med det nu, för hans popularitet på hovet har sjunkit efter hans utspel och när hans nästa förläsning blir vet hovets biträdande informationschef Annika Sönnerberg inte.

En hyllning till Folke och Estelle Bernadotte
Nu är det ju så att som alla andra föräldrar kan kronprinsessparet välja vilket namn de vill, de namnen som de har valt till den lilla prinsessan har de gjort i samråd med kungen. När kungen tillkännagav prinsessans tilltalsnamn sa han om namnet Estelle:
"Det är ett namn som ligger kronprinsessan och familjen väldigt varmt om hjärtat.
Och vi har fått en liten prinsessa, Estelle, i Sverige. Det ska vi alla, och framför allt jag och familjen, vara väldigt glada och lyckliga för".

För det andra var namnet Estelle en hyllning till Folke Bernadotte och hans fru Estelle Bernadotte av Wisborg.

Kärlek vid första ögonkast
Folke Bernadotte träffade sin amerikanska fru Estelle Manville när hans farbror Gustav den V, i 1928 inviterade honom till den franska Rivieran, där han presenterade honom för Estelle Manville som tillhörde en av USA:s rikaste familjer. Det blev kärlek vid första ögonkast och den 1 december 1928 gifte paret sig Plesantville kyrka i New York, USA.

Grevar och grevinnor av Wisborg
Folke Bernadotte föddes 1895 och var son till prins Oscar Carl August Bernadotte och hovdamen Ebba Munch av Fulkila. Prins Oscar hade på grund av sitt äktenskap med Ebba Munch av Fulkila mist både sin arvsrätt till kronan samt sin prinstitel, men fick en ny prinstitel och hans arvingar blev grevar och grevinnor av Wisborg.

Räddade 19 000 fångar ut av koncentrationslägren
Folke Bernadotte är väl mest känd för sin räddningsinsats under slutet på andra världskrig, där han som viceordförande för svenska Röda korset lyckas rädda 19 000 fångar ut av koncentrationslägren i Tyskland med de ”vita bussarna”.

Första FN-medlaren i Palestinafrågan
På FN:s högkvarter i New York finns en minnesbyst av Folke Bernadotte för Folke Bernadotte blev också känd som den första FN-medlaren i historien som i 1948 tog sig an Palestinafrågan, vilket också var det uppdrag som slutade med att den 17 september 1948 mördades han i ett bakhåll av den judiska Sternligan som ansåg att Folke Bernadotte stod i vägen för ett utvidgat Israel, eftersom han ville att det skulle finnas en palestinsk stat samt att de palestinska flyktingarna skulle få återvända till sina hem utan restriktioner och återfå sin egendom.
Just denna historia berättades för prins Daniel, när han besökte FN:s högkvarter i New York i höstas, så kanske var det redan där som namnfunderingarna började ta fart.

Förgrundsfigur för flickscouterna
Estelle Bernadotte var själv engagerad i många samhällsfrågor, hon satt bland annat med i FN-kommittén som arbetade med att få hem krigsfångar efter världskrigets slut och var aktiv inom Röda korset samt stödde FN:s Barnfond Unicef.

Estelle Bernadotte var också den som startade upp flickscouterna i Sverige. Hon stödde ett äldreboende för kvinnor i Stockholm och var ordförande i Folke Bernadotte-stiftelsen för barn med CP- skador (cerebral pares).
Efter Folke Bernadottes död fick hon många erbjudande men tackade nej till de flesta eftersom hon kände till sin egen begränsning.

I 1974 gifte Estelle Bernadotte om sig med Erik Ekstrand, en gammal bekant till Folke Bernadotte, de flyttade till Frankrike där hon levde resten av sitt liv.
Estelle avled 80 år gammal i 1984 och efterlämnade maken och sina två söner från första äktenskapet, Folke och Bertil Bernadotte.
Estelle Ekstrand är gravsatt i urnlunden på Norra begravningsplatsen i Solna.

En perfekt hyllning
Hennes son Folke Bernadotte av Wisborg säger om hyllningen till sin mamma:
”Jag tror hon hade blivit väldig glad. Hon ville inte framhålla sig själv”.
Folke Bernadotte av Wisborg är självklart glad över valet av namnet och tycker:
”Det är en perfekt hyllning”.

Folke Bernadottes Minnesfond, DN, Aftonbladet, Expressen, SvD, NT.se, SVT.se,
NYHTER 24, Alltid Nyheter

Jörgen brink och Vibeke Skofterud slog nytt rekord i Vasaloppet

”Det känns fantastiskt. Naturen var underbar”, sa den danske kronprins Fredrik efter han hade glidit över mållinjen i Mora.

 Söndag den 4 mars var det så dags att bänka sig framför tv:n för att följa det årliga och traditionella Vasaloppet.
I år fanns ju också den danska kronprins Fredrik och Pippa Middleton lillasyster till Kate Middleton som ingick äktenskap med Storbritanniens prins William den 29 april 2011, bland de 14. 212 deltagarna som nu skulle ge sig ut i det 90 kilometer långa skidspåret från Berga By i Sälen till Mora i Dalarna.

Det 88 vasaloppet
Klockan 08.00 gick startskottet för det 88 vasaloppet, det är ju alltid roligt att se hur tusenvis av deltagare kämpa för att ta sig över den första backen och ut i det öppna spåret för att få lite mer luft under vingarna.
För eliten som står i främste ledet går det lite snabbare och för dem gäller det också om att ta hem sprutpriserna som finns vid varje kontroll.

Man kan väl säga att spänningen först börja stiga när Jörgen Aukland från Norge plötsligt fick fart på skidorna 17 kilometer från mål och snart fick en lucka på 18 sekunder till de andra konkurrenter, men kilometer för kilometer närmade klungan sig och cirka en mil före mål hade Jörgen Aukland blivit upphämtat av klungan.

Jörgen Brink vann tredje året i rad
Med nio åkare kvar i tätklungan var det frågan vem som hade flest krafter kvar, Jörgen Brink hade tagit det åtråvärda skuggspåret till höger och stakade på för fullt inöver den sista puckeln, hack i häl hade han Daniel Tynell, Daniel Rickardsson och Stanislav Rezac, men det blev Jörgen Brink som till slut vann för tredje gången i rad och inte nog med det, han slog samtidigt till med en ny rekordtid i vasaloppet, 03.38.41, en förbättring av det gamla rekordet med 16 sekunder.

Jörgen Brink var både mycket rörd och väldigt nöjd över sin insats och sa i intervjun med André Pops efter segern:
”Jag blir historisk på flera sätt. Jag var den äldsta segaren förra året och det känns kul att det var den snabbaste tiden genom tiderna i år”.

Nu var det inte bara i herrklassen som det slogs rekord, även i damklassen blev det en ny rekordtid.

En historisk vinnare
Från Berga och till Risberg turades fjolårsvinnaren Jenny Hansson och den norska debutanten Vibeke Skofterud om att leda damklassen, trots en tidig incident där Vibeke Skofterud tappade sin stav och fick vända om för att hämta den lyckas hon att kammade hem Bergspriset i Evertsberg och slutligen också vinna Vasaloppet med rekordtiden 4.08.22 och krossade därmed Kerrin Pettys rekordtid 4.17.02 från 1998.
På andraplatsen 3 minuter efter vibeke Skofterud, kom hennes landsmaninna Laila Kveli, tät följ av Seraina Boner från Schweiz.

Men även för Vibeke Skofterud blev Vasaloppet historisk, inte bara för att hon slog den gamla rekordtiden men för att hon blev den första norska dam som någonsin har vunnit Vasaloppets damklass.

Slog kungens tid från 1977
Men hur gick det för Pippa Middleton och kronprins Fredrik, jo båda kom i mål för kronprins Fredrik blev det på tiden 6.36.32 vilket gav honom en fin samlad placering som nummer 5 793 utav de 14 212 startanden.
Pippa Middleton gled in över mållinjen efter 7 timmar 36 minuter och 41 sekunder, vilket gav henne en fin placering som nummer 412 bland kvinnorna och en samlad placering som nummer 7 446 utav de 14 212 startanden
Detta betöd också att båda slog kung Carl XVI Gustavs tid på 8.12.41 från Vasaloppet 1977 med fin marginal.

Naturskön upplevelse
Båda var självklart lite trötta efter denna tur, men också förvånade över att det hade gått så snabbt, en sak som dem var eniga om var, att det hade varit en fantastik naturskön upplevelse.
För Kronprins Fredrik var Vasaloppet också:
”Det bästa sportarrangemanget jag varit med om”.

Fakta

RESULTAT Vasaloppet 2012, herrar:
1 Brink, Jörgen (SWE) 03.38.41
2 Tynell, Daniel (SWE) 03.38.41
3 Rezac, Stanislav (CZE) 03.38.41
4 Rickardsson, Daniel (SWE) 03.38.41
5 Kjölstad, Johan (NOR) 03.38.43
6 Johnsson, Jimmie (SWE) 03.38.43
7 Aukland, Anders (NOR) 03.38.44
8 Laugaland, Audun (NOR) 03.38.44
9 Ahrlin, Jerry (SWE) 03.38.46
10 Aukland, Jörgen (NOR) 03.38.55

RESULTAT Vasaloppet 2012, damer:
1 Skofterud, Vibeke (NOR) 04.08.24
2 Kveli, Laila (NOR) 04.11.31
3 Boner, Seraina (SUI) 04.14.27
4 Hansson, Jenny (SWE) 04.18.16
5 Nyström, Susanne (SWE) 04.19.48
6 Svendsen, Sara (NOR) 04.23.01
7 Mannima, Tatjana (EST) 04.25.21
8 Löfström, Annika (SWE) 04.25.57
9 Steinsland, Solveig (NOR) 04.26.00
10 Guin, Mari Riseth (NOR) 04.30.32

Aftonbladet, expressen, DN, SvD Vasaloppet.se, Extra Bladet, BT DK

Bli pensionär som 75 årig, är Fredrik Reinfeldts nya förslag till den svenska befolkningen

”Vi blir allt äldre i Sverige, därför borde vi också arbeta längre innan vi går i pension, många i Sverige slutar jobba och blir pensionärer vid 65 års ålder, men kanske borde de istället jobba till exempelvis 75 års åldern”, ja det är statsministern Fredrik Reinfeldts nya förslag till det arbetande folket.

Detta förslag ville han också lägga fram när han om onsdagen den 8 februari skulle träffas med ledarna från länderna i norden, Baltikum samt premiärministern David Cameron från Storbritannien, för att bland annat diskutera hur man ska klara av pensionen till en befolkning som idag lever längre än de gjorde förut.

Leva tills man blir 100 år
Först höjdes fackavgiften, vilket ledde till att folk gick ut av facket. Nästa steg blev att svårtsjuka personer skulle ut och arbete, för enligt Fredrik Reinfeldt och moderaterna finns det inga sjuka människor i Sverige.
Nu ville han att människor ska jobba till dem blir 75 år.

Den väsenliga orsaken till att han kom med detta förslag är att enligt honom kommer ”vartannat barn som föds idag väntas leva till det är hundrad år” vilket ju är en stor förändring som vi medborgare och politikerna enligt Fredrik Reinfeldt fortfarande inte har förstått vilka konsekvenser det kommer att få.
Så för att kunna behålla den välfärd vi är vana vid måste man därför försätta att arbeta till man blir 75 år men han säger också att varje person ska utvärderas individuellt.
Här kunde det ju ha varit intressant att veta vilken instans som han hade tänkt skulle stå för den utvärderingen?

Han ger dock löfte om att inte ändra på garantipension, den kommer att bli som den alltid har set ut.

Byta jobb
Men hur hade han tänkt det skulle gå till, jo när man känner att jobbet blir för stressigt eller för tungt och kroppen inte längre orka med som den gjorde 20-30 år sedan, ja så är det dags att byta jobb, detta kan innebära att man kanske också måste börja studera igen, så här får man gå in och ändra reglerna för studiestödet, så att även dem som är över 54 år kan få studiestöd berätta han i sin intervju med DN den 7 februari.

Här borde man samtidigt höja studiestödet, för har man jobbat i många år och kanske får utbetalt mellan 15 000 och 20 000 kronor i lön, kan det bli svårt att få ekonomin till at gå runt med exempelvis 6 512 kronor i månaden i studiestöd från CSN, visst finns det också studielån, men det ska ju också betalas tillbaka och det är ju inte säkert man får jobb direkt efter man har slutat studera.

Kära herr Fredrik Reinfeldt, att sätta sig ner och studera kan bli svårt för många. För det första måste man verkligen vara inspirerat och ha lusten, för det är inget 7-16 jobb, där man kan lämna det bakom sig när man går hem, man måste vara inställt på att plugga även på kväller och helger om man ska uppnå resultat.
Så här behövs att man även får stöd och hjälp från de närmaste, annars kan det gå åt pipan.
Jag hade tur, som fick otroligt mycket stöd och hjälp från min make, dessutom hade jag otrolig duktiga lärare, vilket gjorde att det kändes kul att studera även om det ibland kunde kännas väldigt tufft och stressigt.
Men att jobba till man blir 75 är att ta i för mycket tycker jag.

Ris och ros till Fredrik Reinfeldt
Nu kan man lugnt säga att det inte var ett förslag som föll i god jord och från alla håll strömmade kritiken nu in mot Fredrik Reinfeldt föreslag.
Vissa läsare tyckte att han borde ta ett jobb som gruvarbetar, metallarbetar eller vårdbiträdare i några år, för att känna på hur det är att arbeta i det verkliga livet.
Andra tyckte att han skulle föregå med ett gott exempel och slopa alla de höja pensionerna i riksdagen och leva på samma pension som alla andra.
Men andra många tyckte att han borde i första hand se till att få de arbetslösa ungdomarna och nyanlända invandrare ut i arbete innan han pratade om att höja pensionsåldern.

”Det gamla ordspråket: ”jobba tills man dör” har aldrig känts mer relevant än nu” skrev Fredrik Eriksson

Men det fanns också dem som tyckte det var okej, för var man pigg och frisk borde man vilja jobba vidare och som tyckte det var starkt av Fredrik Reinfeldt att våga förslå detta.

Isabella Löwengrip som kanske är mer känd för sin blogg Blodinella skrev på Debatt SVT:
”Jag kommer att jobba tills jag dör. Jag förstår inte varför jag skulle sluta jobba vid 65. Jag liksom andra i min generation pensionssparar inte ens. Jag pensionssparar inte eftersom jag tror på att jag hittar andra försörjningsmöjligheter när jag blir gammal.

Egenförtagare vill jobba efter 65
I en SIFO-undersökning som gjordes av SVT debatt den 9 februari 2012, skulle det visa sig att dem som var mest positivt inställt på att jobba efter 65, var egenförtagare, här kunde 51 procent tänka sig jobba efter dem hade fyllt 65. När det gällde tjänstemannasidan svarade 39 procent ja till att jobba efter 65, medan 40 procent sa nej. Men störst motstånd fanns inom yrkesarbetarna här sa 57 procent nej till att jobba efter 65 år.

Fler arbetande timmar
Att vi är tvungen att jobba längre för att behålla den välfärd vi är vana vid var alla partierna i riksdagen eniga om men dem tyckte det var upp till varje individ att själv bestämma när man ville gå i pension.

Kristdemokraterna ville heller uppmuntra människor till att jobba längre än att höja pensionsåldern.

Socialdemokraterna ville ha fler arbetande timmar, att tala om att höja pensionsåldern var provocerande för alla dem som inte hade möjlighet att arbeta längre sa socialdemokraternas Tomas Eneroth, ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott.

Facken och pensionärsförbundet ger tummen ner
Per Bardh, avtalssekreterare på LO är inte emot möjligheten att dem som vill ska få fortsätta att jobba längre, men det får inte ske på bekostnaden av de grupper till exempel inom sjukvården eller äldreomsorgen där man jobba hårt och där kvinnorna slits ut i förtid, han menar
”det är åt dem Reinfeldt nu pekar finger för att de ska klara av att jobba längre”.

Anders Ferbe ordförande för IF Metall anser att Fredrik Reinfeldt inte vet hur de anställda exempelvis inom industrin har det, där den genomsnittliga pensionsåldern för Metalls medlemmar ligger på 61,6 år och där endast 350 medlemmar arbetar just nu efter att de har passerad 65-årsstrecket.
Jag tycker det är upprörande att landets statsminister på ett sådant flagrant sätt visar sin bristande kunskap om svensk arbetsmarknad, säger Anders Ferbe.

Ordförande i pensionärsförbundet PRO, Curt Persson skrev på sin blogg:
Hur ska Fredrik Reinfeldt möjliggöra även för byggnadsarbetare, undersköterskor, barnskötare, gruvarbetare och restaurangpersonal att jobba längre? En höjd pensionsålder kräver en verkligt reformerad arbetsmarknad.
Det gäller att vara observant även när det gäller pensionsfrågan, så att man inte skapar ett nytt klassamhälle och ökar klyftorna i samhället”.

Reinfeldt försvar sitt utspel
Ja man kan lugnt säga att Fredrik Reinfeldt inte blev särlig populär med sitt förslag, medierna jagade honom för en intervju och i en intervju med Aftonbladet sa han,
”Det är inget tvingande förslag. Är du sjuksköterska, undersköterska eller byggnadsarbetare är det inte troligt att du kan jobba så länge”.

Den 8 februari 2012 i SVT 1 Gomorron Sverige samt i Nyhetsmorgon på tv 4 försvarade Fredrik Reinfeldt sitt utspel, han hade varit beredd på reaktionerna efter hans utspel eftersom det berörde ju hela Sveriges befolkning, men han tyckte också att många hade missat att han faktiskt hade sagt att det inte var alla som skulle jobba till dem blev 75 utan det handlade ändra attityd till de äldre och skapa morötter för dem som hade kraft och ork till att fortsätta efter 65.

Ett nytt Sverige växer fram
Han förklarade också att man redan nu var tvungen att titta på det nya Sverige som nu växte fram för att se om vår välfärd inom pension, sjukvård och äldreomsorgen var beredd att klara av att flera blir äldre. Ungdomar som studera längre och först kom ut på arbetsmarknaden när de fylla 30.
Själv trodde han inte på att Sverige var dimensionerad till att klara av det, om man inte redan nu började förlänga arbetslivet med några extra år.

Fredrik Reinfeldt var helt på det klara med att man måste titta på och förbättra arbetarnas villkor, miljö så att det istället för en pina blir en glädja att gå till jobbet varje dag. Det handlar också om att förändrar chefernas attityder om att alla över 60 snart ska bort från arbetslivet, men allt går att förändrar menar han.
Självklart ska folk få gå i pension när dem fylla 65 om dem är beredd på att de inte får någon hög pension, men för dem som vill ha en hyfsat pension måste vara beredd på att stanna kvar det längre på arbetsmarknaden.

Politiker kan gå i pension vid 50 år
Pensionsåldern för statsministern och för alla de övriga politiker är 50 år
Idag är Fredrik Reinfeldt 46 år om han avgår som statsminister om fyra år, kan han det första året, kvittera ut en inkomstgaranti på 1,7 miljoner kronor vilket ger 144 000 kronor i månaden, plus sin pension på 68 000 kronor i månaden fram tills det att han fylla 65 år.
Därefter blir han en vanlig pensionär med en vanlig ålderspension på 14 687 kronor i månaden.
Men om han nu inte blir omvalt vid valet 2014, går han mista om inkomstgarantin eftersom han inte har fyllt 50 år och får istället ett fribrev som är en slags ålderspension på omkring 14 600 kronor i månaden och som han först kan ta ut när han fylla 65 år.

Vill bli en framgångsrik entreprenör
Men bara ta det lugnt Fredrik Reinfeldt ha ingen idé om att gå i pension när han fylla 50, han säger själv såhär:
”jag tänker jobba länge, så länge det bara går”.

Den dag Fredrik Reinfeldt tröttnar på att vara statminister och står inför ett nytt yrkesval, kan han tänka sig att bli en framgångsrik internationell entreprenör

Fakta
Från 1 juli 2011 har statsråden 115 000 kronor i månaden, och statsministern 144 000 kronor i månaden om de fyllt 50 år vid sin avgång.

För att få statsrådspension måste en minister ha suttit sex år, eller haft motsvarande anställning under perioden.

Tolv år krävs för full statsrådspension.

Statsrådspensionen räknas fram procentuellt beroende på lönen.

65 procent av pensionsunderlaget, upp till 20 inkomstbasbelopp. På det som överstiger får man 32,5 procent upp till 30 inkomstbasbelopp. Årets inkomstbasbelopp är 54 600 kronor.

Ex-ministrar kan tjäna upp till 62 000 kronor i månaden utan att pensionen minskas.

Riksdagsledamöter som suttit i tolv år kan efter 50 års ålder ta ut 37 600 kronor i månaden fram till 65-årsdagen.
Källor: Regeringskansliet och Statens tjänstepensionsverk, SPV.

Aftonbladet, DN, SvD, Expressen, SVT.se, TV4,