När moderaterna, centern, kristdemokraterna och folkpartiet bildade alliansen och vann valet 2006, hade de en vision, arbetslösheten skulle ner på noll procent och alla och här menade de bokstavligtalt alla skulle nu ha ett arbete att gå till för på det sättet ville alla ju få en bättre levestandard med flera pengar i plånboken. Med andra ord, Sverige skulle bli ett fantastiskt land att bo och leva i.
Blev avstäng från a-kassan
Så hur hade alliansen tänkt sig det skulle gå till? Jo, först höjde de avgiften till facket, vilket ledde till att många människor gick ut av facket och därmed försvann människornas säkerhet om de nu skulle bli arbetslösa.
Nästa steg blev att alla arbetslösa redan från första dagen skulle söka arbete i hela Sverige och inte bara i närområden.
Fanns jobbet i ett annat land som tillexempel Norge, Danmark, Finland eller Tyskland blev man tvungen att söka det, tackade man nej, ja så förlorade man sin a-kassa.
En som fick vara med om det var den 24 åriga tvåbarnsmamman Malin Blomgren från Virserum i Småland. I 2006 fick hon sitt första barn och efter mammaledigheten anmälde hon sig på arbetsförmedlingen i Hultsfred här blev hon tillsagt att söka jobb inte bara i hela Sverige men också i Norge och Danmark, för annars kunde hon förlora sin a-kassa.
Efter att ha sökt flera jobb, fick hon napp som köksbiträder på ett vildmarkshotell i Kiruna, 158 mil hemifrån.
När hon påpekade överför arbetsförmedlingen att om de skulle flytta dit skulle det nu bli hennes sambo som skulle komma att bli arbetslös, svaret hon fick var att hon fick veckopendla medan hennes sambo kunde stannar hemma i Virserum och ta hand om barnet.
Nu valde Malin Blomgren att tacka nej till jobbet och blev därmed avstängd från Alfa-kassan.
Tuffa tider för de utförsäkrade
Alliansen fortsatte sin tuffa linje mot de arbetslösa och de nästa som stod för skott var de långtidssjuka, förtidspensionärerna och de funktionshindrade och det blev också den grupp som skulle komma att drabbas hårdast.
De nya regler som nu skulle komma att gälla var att under det första året skulle den sjukskrivna få testa sin arbetsförmåga med en sjukpenningsgrundande inkomst på 80 procent, sen kunde man söka förlängd ersättning på 75 procent dock högst i 550 dagar. Den tidsbegränsade sjukpenning togs bort och från 2012 skulle förtidspensionen försvinna för alltid.
Vad detta skulle komma att innebära var att under 2010 skulle nu över 50 000 långtidssjuka och tidsbegränsade förtidspensionär utförsäkrades från försäkringskassan och testas mot hela arbetsmarknaden.
Trots massiv protest från alla håll och flera varnade för att det kunde leda till att dessa människor nu kunde tvingas till att leva på ekonomiskt bistånd och i värsta fall försörjningsstöd, avvisade den före detta arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin s dessa farhågor och lovade att de utförsäkrade skulle få högre ersättning vid utträdandet från försäkringskassan, men som ni alla vet, blev det tvärtom, tre av fyra fick mindre pengar i plånboken.
Utförsäkrade klara inte pressen
Så hur gick det nu för dem långtidssjukskriva och förtidspensionärerna?
Jo, en undersökning som fackförbundet ST gjorde i mars 2010, visade det sig att de flesta arbetsförmedlingarna och försäkringshandläggarna ansåg att de insatserna som erbjöds de långtidssjukskrivna inte var anpassat till efter deras behov, samtidigt upptäckte man att många av de utförsäkrade som hade påbörjat introduktionsprogrammet, inte klarade av pressen och därför tvangs till att söka försörjningsstöd i väntan på svar om förlängd sjukpenning.
Det försvarade den tidigare socialförsäkringsministern Christina Husmark Pehrsson med:
”Det är därför försörjningsstödet är till. För att komplettera upp en inkomst så man har en skälig levnadsnivå och för att man ska kunna bo. Det är därför vi har ett försörjningsstöd. Och för många av de här personerna kan det i så fall vara aktuellt”.
Får sälja allt man äger för att kunna få socialbidrag
En som reagerade starkt på detta utspel var TCO:s ordförande Sture Nordh, som bland annat sa:
”För att få socialbidrag ska du ha tömt alla dina resurser och sålt bilen och lantstället. Har du en krona kvar på banken ska du använda den först. Du måste vara fattig tvärtigenom för att få socialbidrag. Den situationen ska aldrig behöva upp stå med en sjukförsäkring.
Den här sjukförsäkringen är slavigt genomförd och slår ut sjuka människor”.
Det har han ju rätt i och en av dem som drabbades var den 45-åriga Maria Carlsson från Mölnlycke i Härryda kommun.
I 2003 drabbades hon av en utmattningsdepression och samtidigt som hon gick heltidssjukskriven blev hon uppsagd från sitt jobb som administratör på ett mindre företag, på grund av arbetsbrist. Dessutom lider hon av värk i knäna, diskbråk i halskotpelaren och i ländryggen. I december 2009 ett par månader efter en operation i halskotpelaren, menade försäkringskassan att hon var frisk nog till att börja arbete på heltid i ett lättare och anpassat arbete.
Nu lever hon och hennes 13-åriga son på försörjningsstöd, i april 2010 tvang socialtjänsten i Härryda kommun henne till att sälja bilen för att få loss kontanter och det hjälpte inte att hon kunde visa upp intyg på att hon behövde bilen för att lättare kunna ha en chans för att komma tillbaka till arbetslivet.
Självklart har den ekonomiska stressen tagit på henne och har lett till att hon nu får ta medicin mot magsår. Så i början av september 2010, fick hon besked från socialtjänsten att hon nu skulle sälja sin bodstadsrätt innan årsskiftet och använda pengarna innan hon var berättigad till försörjningsstöd.
Maria Carlsson har skrivit ett brev till statsministern för att få råd om hur hon ska gå vidare, men har fortfarande inte fått något svar på sitt brev.
Flera söker försörjningsstöd
Det stod dock snart klart att de som hade förutspådd att de utförsäkrade kunde komma att tvingas leva på socialbidrag fick rätt.
I Varberg handlar det om mellan 10-15 personer som har blivit utförsäkrad och som inte kan återgå till arbetet, som nu tvingas söka socialbidrag för att klara sitt uppehälle och att man räknar med att överskrida budget med 1,8 miljoner kronor, år 2010, säger Roger Ohlsson, chef för ekonomiavdelningen på socialförvaltningen till Hallands Nyheter.
I Gävle hade 276 Gävlebor blivit utförsäkrats från sjukförsäkringen, 68 av dessa personer hade ansökt om försörjningsstöd. Några av dessa hade ju varit sjukskrivna i längre tid och hamnade därför på den lägste ersättning som är 223 kronor om dagen, efter skatt ger det cirka 3000 kronor i månaden vilket kan vara svårt att överleva på. För många är det också första gången som de får ansöka om försörjningsstöd och är förtvivlade, säger chefen för försörjningsstöd på Gävle kommun, Inger Sundblom.
I flera tidningar kunde man läsa hur de olika kommuner berättade samma sak, om hur sjuka och förtidspensionär nu var tvungen att ansöka om försörjningsstöd för att klara av sin dagliga försörjning.
Var det verkligen det som regeringen menade när de lovade att alla skulle uppnå en bättre levestandard om de kom till makten? Svaret fick man i Ekot i Sveriges Radio den 25 november 2010.
”Den som är sjuk ska inte behöva leva på socialbidrag, säger socialförsäkringsministern Ulf Kristersson”.
Han berätta också att den tidsbegränsade förtidspension som tog bort nu står överst på departementets dagsordning, men han har inget svar på hur man ska lösa den frågan.
Men lovar att regeringen kommer att göra allt för att undvika att socialbidrag ska komma att bli lösningen i fortsättningen.
Härbärgen hjälper de utförsäkrade
Att det skulle gå snabbt för regeringen med att hitta en lösning på det problem stod klart, när man i en debattartikel i Aftonbladet kunde läsa:
”Utförsäkrade tvingas till härbärgen”.
Här var det Wanja Lundby-Wedin, ordförande i LO,
Anna Malmquist, platschef för föreningen Ny gemenskap samt Jenny Fjell, läkare och initiativtagare till nätverket Resurs, som slog larm om att trycket hade ökat dramatiskt på föreningen Ny gemenskap, som erbjuder mat och viloplats samt stöd till dem som behöver ta sig igenom vardagen.
Samhället får ta sitt ansvar
Nu är det inte längre bara arbetskraftinvandrare och arbetslösa som söker sig till Ny gemenskap, nu kommer även många av de människor som har blivit utförsäkrats från försäkringskassan, det som de alla har gemensamt är att de inte har råd med mat för dagen.
De skriver också att de människor som kommer till Ny gemenskap inte vill något hellre än ha ett jobb och klara sin egen försörjning. En sak som de alla tre är eniga om är att:
”Samhället måste ta ansvar för att rusta dem så de kan komma tillbaka till arbetslivet.
Detta handlar inte om några utopier, förändringarna är fullt möjliga att genomföra. Men då krävs politisk vilja och att vi tillsammans, myndigheter, arbetsgivare och fackliga organisationer, tar vårt ansvar för att skapa ett samhälle med plats för alla”.
Svårare för funktionshindrade att få jobb
Ja att skapa ett samhälle med plats för alla vill ju också betyda att den grupp som har det svåras med att komma inpå arbetsmarknaden skulle få en chans till ett arbete, för i många år har man tillsidosatt denna grupp, nämligen de funktionshindrade.
Just denna grupp har det väldigt svårt med att få en fot in på arbetsmarknaden, på grund av dem har en eller annan form för nedsatt arbetsförmåga.
Samhall hjälper de funktionshindrade
Det finns dock ett företag, Sveriges största och som har som mål att hjälpa människor med en nedsatt arbetsförmåga till att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden, nämligen Samhall, deras motto är att:
”Alla människor har lika rätt till arbete”.
Så låt oss ta ett titt på hur det går till. I många verksamheter kan det finnas jobb som kan vara svåra att bemanna med egen personal, det kan vara inom lager och logistick, städservice, fastighetsservice eller mekaniska verkstäder.
Och det är här som Samhall kommer in i bilden med deras 21 000 medarbetar och deras erfarenheter inom många arbetsområden, kan de gå in och bemöta kundens behov med långsiktiga lösningar. Kunden får själv välja graden av samarbete och avgöra uppdragets utformning. Sen anpassa Samhall deras personalstyrka efter det och på sikt kan kunden få möjligheten att överta ett väl inövat arbetslag utan extra kostnad.
De unga saknar eftergymnasial utbildning
Men trots det visar en undersökning från juni 2010 som Socialstyrelsen har gjort där 57 500 personer med autism, rörelsehinder, utvecklingsstörning, psykisk funktionsnedsättning ingick, att bara 10 procent av gruppen hade någon form av anknytning till arbetsmarknaden i förhållande till 80 procent av totalbefolkningen.
Undersökningen visar också att det är åldersgruppen 20 till 29 år som är hårdast drabbade, eftersom många av dessa endast har gymnasial utbildning och en förutsättning för att ta sig in på arbetsmarknaden idag kräver att man har eftergymnasial utbildning, säger projektledaren, Karin Flyckt.
Detta innebära också för många i gruppen var deras enda sätt att försörja sig på genom sjuk- och aktivitetsersättning samt ekonomisk bistånd.
Diskrimineras på arbetsmarknaden
Organisationer som LO, Stroke och handikappförbundet menar att arbetsmarknadspolitiken är för dålig för de funktionshindrade och att just denna grupp diskrimineras på arbetsmarknaden, både när det gäller att få ett jobb samt att få en anpassad arbetssituation.
En som tyckte hon hade blivit diskriminerad, var en ung kvinna med reumatism, som fick nej till anställning efter avslutat praktik och provanställning. Hon ansåg hon hade blivit diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning och anmälde företaget till diskrimineringsombudsmannen (DO), som var av samma mening. DO bestämde sig för att först erbjuda förtaget att ingå förlikning, innan det hamnade i domstol. DO och företaget kom överens, kvinnan fick 100 000 kronor och tvisten var löst.
Nystartarjobb och lönebidragsanställning
Som ni kanske kommer ihåg införde regeringen i år 2007 nystartjobben, som inte just är utformade för funktionsnedsatta, men de har blivit allt vanliga inom den gruppen, visa en undersökning som LO gjorde i 2010.
Man kan säga att den som är vinnaren i nystartjobben är arbetsgivaren för om denne anställa en som har varit arbetslös i mer än ett år (sex månader för ungdomar) kan den få ett ekonomiskt stöd på ett belopp som motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften.
Tyvärr finns det inget krav på att arbetsgivaren måste ha en kollektivavtalsförsäkring och heller inget krav på samråd, vilket kan leda till att personer med särskilda behov kan riskera att bli felplacerad på en arbetsplats.
Något som har fått ta stryk på grund av nystartjobben är lönebidragsanställningarna, som anses som bättre återgärd för personer med nedsatt arbetsförmåga. För i förhåll till nystartarjobben föregås lönebidragsanställningarna av en kontroll av placering, här finns ett paket med återgärder, som hjälper till med att underlätta arbetet för den funktionshindrade.
Det som har gjort det mindre lönsamt för företagen att anställa en med lönebidrag än med nystartarjobb är att det ekonomiska stöd har under åren minskat till cirka 60 procent av lönen, så vad det behövs enligt LO:s viceordförande Ulla Lindquist är att regeringen höja subventionsgraden och göra lönebidragsanställningarna mera attraktivt för företagen.
35 000 funktionshindrade blir utförsäkrade
En myndighet som instämma i det är svårt för de funktionshindrade att få jobb är arbetsförmedlingen, under året 2010 kom cirka 35 000 funktionshindrade från försäkringskassan att överföras till arbetsförmedlingen.
En av orsaker till att dessa personer har svårt att hitta ett jobb är att 40 procent av gruppen har varit arbetslös i mer än tre år, samt att flera av dem får någon form av stöd vilket gör det svåra för dem att konkurrera om de jobb som finnas.
Regeringen prioritera de funktionshindrade
Nu kan det ju vara intressant och se hur regeringen vill lösa arbetssituationen för de funktionshindrade.
I deras budget för 2011 lovade de att man skulle komma att prioritera sina insatser, så att flera med nedsatt arbetsförmåga skulle få ett jobb.
Här handlade det om att man skulle få de statliga myndigheter, företag samt kommuner och landsting att bli bättre på att anställa funktionshindrade.
Man har redan påbörjat arbetet med att kartlägga hur de statliga myndigheterna arbetar med att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga, för man hoppas på att genom en kartläggning kan man samla ihop erfarenheter samt ta vara på de positiva erfarenheterna.
