– Om en har kört taxi och man fråga efter körkort, har den inget, för det har ju gått bra ändå, säger etableringsanläggaren Lisbeth Troller på arbetsförmedlingen i Alvesta, med ett skratt.
Något som är väldig viktigt för de nyanlände invandrare är ju mottagandet och etableringen i samhället. Och här har arbetsförmedlingen tillsammans med kommunen en stor utmaning framför sig.
Ny etableringslag
I december 2010 trädde den nya lagen om etableringsinsatserna för de nyanlända i kraft, nu skulle arbetsförmedlingen ta över delar av kommunens ansvar för etablering av de nyanlända i samhället.
Etableringshandläggaren Lisbeth Troller på arbetsförmedlingen och flyktingssekreteraren Susanne Hallström på förvaltningen Arbete och Lärande i Alvesta kommun, berätta om sina arbeten med att få de nyanlände integrerade i samhället.
Lämnade chefjobbet
I 32 år har Lisbeth Troller arbetat på arbetsförmedlingen, båda som arbetsförmedlare och som arbetsförmedlarchef. Men när hon fick erbjudandet om att bli etableringsanläggare för de nyanlände invandrare i Alvesta, tackade hon ja och lämnade sitt chefjobb.
Etableringsersättning istället för introduktionsersättning
När Lisbeth Troller får mejl från migrationsverket att en person har fått uppehållstillstånd, är det första hon gör att kalla personen till ett samtal samt göra en bostadsbedömning som skickas vidare till bostadsenheten i Norrköping, som så får börja leta efter en kommunplacering i Sverige.
Den nyanlände får nu tillsammans med en annan person börja med att lägga upp planerna på de aktiviteter som den ska delta i.
Under uppläggningen samt under deltagandet av aktiviteterna får personen etableringsersättning från arbetsförmedlingen, istället för introduktionsersättning från kommunen.
Bra att arbetsförmedlingen har tagit över
Lisbeth Troller tycker det är bra att arbetsförmedlingen har tagit över, för nu kan man på ett tidigare stadium starta och titta på hur arbetsmarknaden ser ut samt vilka förutsättningar den nyanlände har för att nå sin egen försörjning.
– Idag tar det sju år för personen att åstadkomma sin egen försörjning och det är ju det som regeringen vill ändrar till två år, berätta hon.
Arbetsförmedlingen har både ett stort uppdrag och en enorm utmaning framför sig, eftersom de som kom tidigare både hade skolgång och erfarenheter med sig. De som kommer idag är stort sett är analfabeter och har aldrig gått i skolan.
Tittar man sen på kulturskillnaderna, så dem som kom från Bosnien, här var omställningen inte så stor, däremot när det gäller somalierna handlar det om stora kulturkrockar och enorma förändringar, berätta, Lisbeth Troller
Ställa krav på individen
Något annat är att här i Sverige ställer man helt andra krav än dem de är vana vid i sitt hemland.
Lisbet Troller ger ett exempel, en del säger de är sjuksköterska och så har dem gått ett tre dags kurs på Röda Korset. Så det är skillnad på vad det menas med de olika yrken och här gäller det ju för arbetsförmedlingen att kunna informera vilka krav som man ställer här i Sverige mot vad som gäller i personens hemland, säger hon
Idag finns också något som inte har funnits på arbetsförmedlingen förut och det är lotsar som är till stor hjälp med att få de nyanlända ut i samhället.
Lotsen är den person som letar praktikplatser, gör studiebesök samt leta efter arbete. Ersättningen till etableringslotsen är prestationsbaserad, för att på det sätt motivera lotsen till så snabbt så möjligt få den nyanlände ut i arbete eller i någon form av utbildning.
Behöver enkla jobb
– Idag finns det inget jobb på lager så här jobba vi individuellt med var och en. Sen tycker hon man ska försöka arbeta mer med att ta vara på de kunskaper som personen har med från sitt hemland och marknadsföra det ut till företagarna och arbetsgivarna.
Men här ska det föregå båda på chef- och regeringsnivå, där regeringen samlar ihop arbetsgivare och organisationer och de fackliga organisationer så de kan berätta hur dem kan ställa upp med bidrag och sådana saker, tycker Lisbeth Troller.
Många av dem som kommer idag behöver enkla jobb, men eftersom de har flyttas utomlands finns dem inte längre, så för arbetsförmedlingen är det ett stort uppdrag att hitta dessa jobb. Men samtidigt handlar det också om att få svenskarna till att inse att dessa människor vill arbeta för att klara sin egen försörjning och slippa leva på bidrag.
Framtiden kan vara svår att sia tycker hon, för det har ju stor betydelse hur det kommer se ut på arbetsmarknaden och om efterfrågan kommer hålla i sig.
– Vi vet att stora pensionsavgångar är på gång, men frågan är om man är bered på att sänka kraven samt hur tänker och förbereda arbetsgivaren sig för detta.
Sen är frågan hur framtiden ser ut på tillverkningsindustrin, för här satsar man mer på den tekniska utrustning som gör att det behövs mindre arbetskraft, fast det produceras mera, så det finns många frågetecken kring detta, tycker Lisbeth Troller.
Gör introduktionsplaner för flyktingar
År 2000 började Susanne Hallström jobba med flyktingar i Alvesta, hennes arbete består bland annat i att informera om försörjningsstödet, barnomsorgen, skolan, tandvården, sjukvården och se till att barnen får en dagisplats så föräldrarna kan börja läsa SFI, samt kontakta arbetsförmedlingen för att få flyktingarna inskrivna där.
Hon jobba också med att göra introduktionsplaner för flyktingarna i åldern från sex månader och uppåt, som ska följas upp ibland för annars kan migrationsverket kräva pengarna tillbaka, berätta hon.
– Sen är det utvecklande av verksamheten och skapa nya aktiviteter för att kunna introducera de nyanlända bättre i det svenska samhället, så dem kan bli en självständig individ, vilket ju är vårt mål, säger Susanne Hallström.
Lokal information
Så den information som en flykting får idag när den hänvänder sig till Susanne Hallström och hennes kollegor är framförallt den lokala information om, hur systemet är byggt upp och vilka bidrag man kan söka
Sen får personen också en kort information om bostäder, skolor, arbetsmarknaden och introduktionsersättning som de får när dem startar på SFI. Introduktionsersättningen kan variera, allt efter om man är ensam, sambo, gift samt hur många barn man har.
– Men ofta får vi ta informationen om och om igen för hos vissa fastnar den aldrig, säger hon med ett skratt.
När det gäller barnfamiljer som söker asyl har man på Grönkullaskolan två förberedelseklasser en för dem yngre och en för dem äldre, så när de får uppehållstillstånd fortsätter dem direkt till en vanlig klass och intagningen på SFI sker en gång i månaden,
– På mottagningsenheten har de startat asyldagis, så nu blir väntan på en vanlig dagisplats inte så lång som förut även om det just nu är brist på sådana, men från årsskiftet, skulle detta problem vara löst berätta Susanne Hallström.
Bollas mellan de olika myndigheterna
Innan arbetsförmedlingen tog över fick de när skatteverket tog över ID-kort, åka med in till skatteverket och intyga att det var rätt person, trots att det var skatteverket som hade gett personen ett personnummer, det samma gällde bankerna, så personen kunde ta ut pengar.
Jag undrar vad hon tycker om att arbetsförmedlingen ha tagit över integrationen av flyktingarna.
– Hade du frågat mig i höstas, var jag rätt så irriterad, för visst kan jag hålla med om i en viss mån att kommunerna inte har gjort ett så bra jobb.
– Men efter att flyktingmottagningen blev lagt över från arbetsmarknadsverket för 20 år sedan, backade arbetsförmedlingen totalt och flyktingarna fick inte inskriva sig hos dem för de var färdig med SFI, säger Susanne Hallström.
– Så idag bollas den stackars individ mellan migrationsverket, arbetsförmedlingen, skatteverket, kommunen och försäkringskassan som i en viss mån betalar ut när personen har kommit igång.
Men eftersom det ibland kan ta tid innan pengarna utbetalas från migrationsverket och försäkringskassan, händer det att personen står utan pengar, så även om de ska följa försörjningsstödsreglerna och jobba efter socialtjänstelagen, händer det att dem betalar ut pengar ut i förskott till personen.
– För vi kan ju inte låta individen stå utan pengar, så det har hänt att det har blivit till dubbla utbetalningar, säger hon.
Mannen vill ha jobbet
De flesta av kvinnorna är inställt på båda jobba och gå i skolan och utbilda sig, men finns mannen i närheten kan dem säga något annat. Men här har det mycket att göra med från vilket land och kultur de kommer ifrån.
– Vi har sett det på Café Rönnedalen, här var två män anställd, så när det skulle anställas två till, föreslog vi det skulle vara kvinnor, men det gick inte för antingen var kvinnorna för sjuka eller så såg mannen till att det inte funkade, eftersom han själv ville ha jobbet, berätta hon.
Lisbeth Troller och Susanne Hallström tycker det finns ett bra samarbete mellan de olika instanserna, men det kan alltid förbättras.
Bättre på aktiviteterna
Lisbeth Troller menar att arbetsförmedlingen kan göra ett bättre arbete när det gäller aktiviteterna och planläggning på hur de nyanlände kan komma framåt. Men när det gäller ekonomin och kommunens kunskaper om barntillsyn, helheten och dem delarna kan kommunen göra det mycket bättre, tycker hon
Lisbeth Troller, tycker också att för att allt ska fungera fullt ut så borde samtliga myndigheter finns i samma kommun, så personen slippa pendla, vilket Susanne Hallström håller med för vem ska betala för att de kan ta sig dit, arbetsförmedlingen och migrationsverket gör det inte, vi kan heller inte göra det för det är inte vårt ansvar längre, säger Susanne Hallström.
Susanne Hallström vill också att försäkringskassan skall ändra sitt utbetalningssystem, så flyktingarna får sin utbetalning som alla andra i slutningen av månaden och inte som nu den tionde i månaden.
Sen skulle de på Samhällsorienteringen bli bättre på att kommunicera och inte köra deras egen lopp, som dem gör nu, säger hon.
Susanne Hallström är av den mening, att i det nya systemet är barnet inte alls inkluderat i barnfamiljerna. Här titta man bara på mammans eller pappans bakgrund för att se var de bäst kan passa in i denna region.
– Man glömmer att barnet redan är anknyttat och har levt här i kommunen i flera år som asylsökande, men det är inte intressant, för det är föräldrarnas bakgrund som styr, säger hon.
Så hur har det påverkat dem att jobba med flyktingar?
Vet hur samhället fungera
– Det som jag har lärt mig mest är hur det svenska samhället fungera, sen stöter jag hela tiden på andra synvinklar att se på tillvaron, vilket är oerhört givande för mig, säger Susanne Hallström.
Jobba direkte med individen
– Det har ju förändrat hela min arbetsätt, förut jobbade jag ju som chef, nu jobbar jag
direkt med individen, så det är inte alltid så lätt.
Men samtidigt som man ställer krav, skall man kunna lyssna och visa empati, samt visa en viss förståelse för personen när den har det jobbigt, säger Lisbeth Troller.
Fakta
I Alvesta kommun har man en överenskoms med migrationsverket om att ta emot 60 flyktinge, inklusive kvotflyktingar och anhöriga.
I 2009 tog man emot 109 flyktingar
I december 2010 tog man emot 92 flyktningar
Källor: Susanne Hallström
Den 20 april 2011 fanns 115 invandrar som hade bott här i upp till tre år inskrivna på arbetsförmedlingen i Alvesta.
De som har varit inskrivna i ett till två år, här gick 95 procent på SFI. Några läste Datagrund, Samhällsorientering eller Meritportfjölen, som är en fördjupad kompetenskartläggning, där deltagarna får utforska sin samlade kompetens- kunskap, färdighet och vilja, det sker tillsammans med en coach i en grupp. Vissa går en utbildning som, Lokalvårdare, Svetsutbildning eller Korta Vägen är en utbildning,
för dem som redan har en akademisk utbildning.
Under medverkan till upprättande av en etableringsplan är dagsersättningen 231, kronor per dag, fem dagar per kalendervecka.
Under tiden som personen deltar i de aktiviteter som ingår i planen är det maximala belopp 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka. Storleken på beloppet kan variera allt efter omfattningen på personens plan, samt hur mycket personen deltar inom planen.
Har man barn och hög hyreskostnad kan man söka bostadsersättning och etableringsersättning från försäkringskassan.
Källor: Arbetsförmedlingen
