artiklar

tisdag 7 september 2010

Politikerna har olika meningar om skolpolitiken

När man lyssnar och läser om de olika partiers skolpolitik, kan man känna sig lite splittrat. För båda alliansen och de rödgröna har bra förslag på hur skolpolitiken ska se ut.


Men en sak som jag kan hålla med Mona Sahlin i är att det behövs flera lärare i grundskolan men också i gymnasierna, för här finns ju också dem som inte uppnår behörighet till högskolorna.
Som jag ser det, är en av de största orsaker till att elever inte uppnår behörighet till gymnasiet, kommunernas besparingar, lärarna avskedas, man lägger ner de små skolor, vilket betyder att klasserna blir större med mellan 20 till 25 elever per klass.
Så de elever som har det svårt i förvägen får det ännu svårare nu, eftersom läraren inte får den tid till dem som behövs för att hjälpa dem.
Med flera lärare och mindre klasser kunde det kanske bli annorlunda. Det kanske också ledder till att det blir lugnare i klasserna.

När det gäller mobiltelefoner, finns det inte något mer störande som när en mobil ringer under lektionstid.
Varför är det så svårt för eleverna att antingen stänga av den, eller ha den på tyst läge under lektionerna?

Något som jag kan hålla med Jan Björklund i, är att föräldrar och hemmet bör ha ett bättre samarbete, men jag tror inte på att det hjälper att föräldrarna sitter med på lektionen, för att en elev är stökig, kanske just den dagen de är där hjälpar det, men vad med alla de andra dagarna.
Föräldrarna kan ju inte ta ledigt jämt från deras arbete, detta kan ju leda till dem blir arbetslös i slutänden.

Maud Olofsson har fullständig rätt i att för de ungdomar som har det svårt hemma, blir skolan en fristad. Det kan vara sjukdom eller att föräldrarna är alkoholister, här blir skolan ett ställe där eleverna kan koppla av och vara sig själva.
Jag ger henne också rått i att det behövs en hårdare disciplin, kanske inte den vi hade på 1960-70 talet, men lärarna borde få mer rätt till at säga ifrån, utan att dem kan anklagas för allt möjligt efteråt.

Visst är det bra med friskolor och att elever och föräldrar kan välja en bra skola som passa till deras behov, men här har Lars Ohly ju rätt i att idag har segregationen ökat rätt så mycket.

Vad man efter min mening borde göra är att sätta en gräns för att starta upp hur många friskolor som helst i en kommun. Här borde man i första hand titta på befolkningsunderläget, för finns det inte elever nog, så är det ju ingen grund till att starta upp en friskola.
På det sättet fanns det kanske en chans för att båda de kommunala skolorna och friskolorna kunde överleva.

DN