Vad är lyx? Ja, ibland kostar det pengar, ibland kan det vara gratis det kommer ju an på hur man ser på det.
För många som har flyttat utomlands kan man väl säga att det har varit en lyx att kunna läsa tidningar på nätet gratis och på det sättet följa med i vad som händer i sitt hemland.
För många danskar kommer det snart vara ett minne blott, för under året 2013, kommer de flesta av de danska tidningarna stora som små att kräva betalt när du går in och läser deras artiklar på nätet.
Betala för digitalt journalistik
Vill du betala för att läsa tidningen på nätet, ja den frågan ställde tidningen Politiken DK sina läsare i maj månad 2012.
Ut av de 8 903 som röstade svarade 20 procent ja, 9 procent stod för vet ej och 71 procent svarade nej till att betala för att läsa tidningen på nätet.
Nu är det säkert fler liksom jag som läser flera tidningar på nätet och ska man till att betala för det ja så får man ju välja den som man tycker bäst om, de andra får ju så att säga stryka på foten.
Trött på reklamer och stavfel
Så varför var så många emot att betala för att läsa Politiken och andra tidningar på nätet.
Ja! man kan väl säga att de flesta är trötta på alla de reklamer som hela tiden poppa upp när man går in för att läsa artiklarna, samt de oredigerade historierna från Ritzau byrå.
En läsare skriver att så länge som sidan är fylld med reklamannonser och stavfelsbefängda artiklar, kommer han inte att betala för nättidningen, en annan som betalar för ett digitalt abonnemang till New York Times tycker att varken Politiken eller Berlingske är av en sådan kaliber att det vill få henne till att punga upp för att läsa nyheterna på de danska tidningarna.
Men många av läsarna kräver också, om de ska till att betala för nättidningen så måste Politiken höja nivån på deras innehåll och deras artiklar, vissa är villiga till att betala ett abonnemang, men bara om det inte överstiger 200 kronor per månad.
Reklamintäkterna räcker inte till
Den väsentliga orsaken till att läsarna nu ska betala för de digitala nyheterna är enligt chefredaktör Lars Grarup att annonsintäkterna inte kommer bli så stora så de kan finansiera deras publicistiske ambitioner.
Dessutom har man i över 125 år tagit betalt för papperstidningen, så därför gör man nu det samma när det gäller nättidningen.
”Om du använder oss mycket, koster det”, säger Lars Grarup.
En annan orsak som gör de nu är tvungen till att ta betalt kan ju också vara att flera har flydd papperstidningen, som ju inte är helt billig, tar man till exempel Politiken kostar ett årsabonnemang, alla veckodagarna inklusive bilagstidningen Plus, 4 398 kronor.
För dem som är pensionär, arbetslösa eller ensamkommande föräldrar är det många pengar, som kan användas till andra viktiga saker såsom mat och kläder.
Andra tänker säkert också varför betala för papperstidningen när man kan läsa den gratis på nätet.
Ger mediestöd till andra länder
Nu får Danmark ifall du undrar statligt presstöd, cirka 400 miljoner kronor delas ut till de danska mediehusen, stödet utbetalas efter antal tryckta tidningar och inte efter produktionen av des innehåll.
Men den danska staten är ju riktig givmilda för de dela även ut 350 miljoner kronor i mediestöd till andra tidningar runt om i världen, pengar som man tycker kunna gå till de danska medier istället, listan på vem som får mediestöd finns här:
http://www.kulturstyrelsen.dk/fileadmin/user_upload/dokumenter/medier/aviser_og_blade/dagbladspuljen/Foreloebigt_tilskud_2012.pdf
Olika betalningsmodeller
Så hur har tidningarna tänkt sig att ta betalt, ja här finns det olika betalningsmodeller som tidningarna har valt att använda sig av:
Freemium: Här kommer de dagliga nyhetsuppdateringar att vara gratis, medan de djupgående samt de analyserande artiklar kräva ett abonnemang.
Denna modell började Jyllands Posten använda sig av i december 2012.
Taxameter-modell: Här kan läsarna läsa ett antal artiklar gratis per månad, överskrids antalet för man betala för ett abonnemang. Denna modell kommer både politiken och Berlingske att införa i 2013.
Än har det inte kommit fram hur många artiklar man kan läsa, samt vad det kommer att kosta därefter.
Betalningsmur: Här får man betala innan man får tillgång till artiklarna, sju lokaltidningar i Viborg, Århus, Randers, Holstebro. Ringköbing samt Lemvig har infört denna modell.
Även Information och Kristeligt Folkeblad kommer att kräva betalning på nätet.
Den enda danska tidning som just nu överlever på sina annonsintäkter och ännu inte behöver kräva betalt för deras digitala journalistik är Ekstra Bladet.
Nu är det ju inte bara medierna i Danmark som har det tufft, runt om i världen har flera faktisk börjad att ta betalt för digitalt journalistik och just den modell som Politiken och Berlingske har valt är den samma som New York Times använder sig av och där en procent av läsarna tycker att det är en succés med digitalt journalistik.
Vill ha bort presstödet i Sverige
Här i Sverige diskutera man ju också hur man ska lösa detta, sedan år 2002 har riksdagen varit eniga om att hela reklamskatten ska bort, men än har det inte hänt.
Visst finns det något riktigt i det som Mats Johansson, riksdagsledamot (M), tidigare politisk chefredaktör i Svenska Dagbladet och Hans Wallmark, riksdagsledamot (M), tidigare politisk redaktör i Nordvästra Skånes Tidningar skriver i deras debattinlägg i Dagens Nyheter den 5 januari 2013.
”Det är inte möjligt att förstå samhällsnyttan av ett system som gör att organ som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, ledande sociala medier, ska betala tiotals miljoner om året i extra skatt medan intäkterna i asociala hatmedier på nätet är skattebefriade. De uppåt hundra miljoner kronor per år som trettiotalet betalande tidningar levererar till finansiering av presstödet är en liten peng i statskassan men stora pengar för de redaktioner över hela landet som nu skär bort tjänst efter tjänst, långt utöver normal rationalisering”
Dem tycker också att medan man väntar på ett en politisk majoritet ska besluta sig för att avskaffa stödsystemet, borde vissa reformsteg tas inom systemet vilket kan göras med några enkla riksdagsbeslut, såsom att prioritera kvalitet framför mångfall, vid att flytta stödpengarna från drift till distribution, införa prisneutralitet mellan pappers- och nätprenumeration som en förutsättning för att få presstöd, samt att man slutar diskriminera dagspressannonseringen.
Samtidigt hoppas både Mats Johansson och Hans Wallmark att gratisepokens höjdpunkt snart är över, liksom presstödet.
Ge läsarna en upplevelse
Så vad ska tidningarna göra nu för att folk inte flyr från den digitala journalistik ja här menar Anker Brink Lund från Copenhagen Business School, om man kan flytta den upplevelse av att läsa en tidning, den lyx det är att vara antingen en läsare från Politiken, Berlingske eller Fyns Stiftstiende över till nätuniversumet finns det goda möjligheter för att tidningarnas journalistik överlever, men lyckas man inte med det, ja så finns det inte så mycket mer man kan göra.
Och som Anker Brink Lund från Copenhagen Business School ganska riktigt säger, ”Medierna måste förstå, att det, de säljer, inte är de enkla nyheter, men et publicistisk gemensamskap, som måste uppbyggas i samspel med internätets nya möjligheter”.
