artiklar

söndag 23 maj 2010

Eleverna kan fastställa lärarnas lön efter behag

Att elever ska utvärdera en lära och sätta betyg på dens kunnighet samt lärarens sätt att lära ut på tycker jag är okej, men att elevens utvärderig ska ligga till grund för lärarens löneutveckling, här går man för långt.
En lärare ger betyg efter läroplanens kriterier.
Vilka kriterier ska en elev gå efter?

Detta kan leda till att en lärare inte våga säga ifrån om det är stökigt i klassen, läraren kan börja ge betyg efter elevens önskemål, även om eleven inte har levt upp till läroplanens kriterier.
 De ansvarskännande lärare sättas i en svår sits eftersom de inte alltid är så populär hos vissa elever.

Efter min menig har man inte tänkt igenom detta så noga i Göteborg, Malmö och Sollentuna, när man tog detta beslut.
Eleverna pratar med varandra och om en elev inte tycker om en lärare kanske för att läraren har satt sig i förbindelse med föräldrarna av olika orsaker, eller har givit dåligt betyg, kan denna faktiskt börja prata illa om läraren vilket kan påverka klasskompisarna, det är det man kallar för grupptryck.

Det ska ju inte bli så att en lärare ska känna sig tvungen till att bli kompisar med eleverna, för att vara säker på att få en bra lön, eller löneökning.

Så jag kan inte annat än hålla med Utbildningsministern Jan Björklund att ”Eleverna ska inte vara med och bestämma lärarens lön.”

DN

fredag 14 maj 2010

Det handlar om klirr i kassan

När jag idag läste artikeln att McDonalds märker om mat som skulle ha slängts blev jag inte så förvånat, för går det att sälja har man gått med vinst.

För 25 år sedan jobbade jag själv i en korvkiosk och gatukök i Danmark och på kvällen blev allt maten lagt i kylen och tagit fram nästa dag och det hade ingen betydelse om det var korv eller grillat kyckling, det handlade om att inget skulle gå till spillo, de friska varor blev först plockat fram när det gamla hade blivit sålt.
Om något blev för gammalt, använde man det till pytt i panna.
Det enda som blev slängt på kvällen var smörgåsarna, dem var inte användbara nästa dag.

Om man la fram friska varor på morgonen för att man tyckte att maten från dagen innan, för att säga det milt såg tråkigt och bränt ut gnällde chef och man fick en lång förläsning om, vinst och förlust samt hot om avskedelse, om man gjorde det igen.

Så för min del, har inget förändrat sig på de 25 år, det handlar fortfarande om vinst och förlust.

DN Expressen, aftonbladet, SvD

söndag 9 maj 2010

Isländsk aska till salu

Vill du ha ett evigt minne från Vulkanen Eyjafjallajökull på Island, inget problem.
Har du 300 kronor över i din plånbok, kan du köpa en burk med 160 gram aska från vulkanen.
Islänningen Sofus Gustavsson vill på detta sätt hjälpa de boende i området runt vulkanen.

Pengarna som kommer in vid försäljning av askan kommer att donerats till organisationen Icecare, (www.icecare.com)som nu hjälpar till med saneringen bland de boende kring vulkanen.

Hur askburkarna ska fraktas framgår inte på hemsidan, men eftersom Eyjafallajökull inte har tröttnat, men börjat spy ut aska på nytt , får man ju hoppas att det inte ska föregå med fly.

Just nu kan det låta komiskt, men om 10-20 år kan denna askburk säkert vara mera värd än 300 kronor.

DN

lördag 1 maj 2010

Nationalsången ”Du Gamla Du Fria” är dansk

Den första och äldsta inspelningen av den svenska nationalsången ”Du Gamla Du Fria” är hittat i Danmark och inte nog med det, den sjungs också av dansk och finns på Statsbiblioteket i Århus i Danmark.

I början trodde man att August Stitz var svensk, men nu har man upptäckt att han var danskar och jobbade som guldsmed i Köpenhamn, säger projektchef på Statsbiblioteket Mary Stenalt till Danmarks Radio.
Inspelningen är från 1890-talet och är en del av Rubens- fonografrulle samling.

När generalkonsulten Gottfrid Ruben återvände hem från världsutställningen i Paris hade han med sig en av världens första fonografer och bad August Stitz sjunga in den svenska nationalsången.

När Historiska Museet I Stockholm öppnar sin utställning ”Sveriges Historia” den 29 maj 2010, kommer besökare att kunna lyssna på en digital kopia av sången, en present från Statsbiblioteket i Danmark.

Nu är det ju så att svenskarna har något som danskarna gärna vill ha tillbaka, nämligen den äldsta utgåvan av den ”Jylländska Lag”.
Så nu hoppas danskarna på en byteshandel, men på Historiska Museet har man ingen tankar på att få originalen av nationalsången transporterad över sundet även om dem är glada för kopian.
För det första är det en dansk inspelning och så sjungs den av en dansk, säger kommunikationsmedarbetaren på Historiska Museet, Lasse Hedman.

Nu meddelar historien inget om svenskarna kommer att lämna över den ”Jylländska Lag” till danskarna.
Jag hoppas det, för det är trots allt en del av den danska historien.

Jyllands Posten dk