Brevet till Erik Engsbråten

– Jag ser mig själv som en helikopter som svävar omkring över skolan och ser till att vi försöker låta fler elever nå större framgångar.
Och om Erik Engsbråten fick beskriva Allbo Lärcenter skulle han säga så här – Hos oss hjälper vi dig att förverkliga din dröm. Vi är övertygade om att du kan.

    Erik Engsbråten

Lämnar Allbo Lärcenter

Men när sommarlovet tar slut och skolan börja i augusti 2013 kommer Erik Engsbråten och hans helikopter inte att finnas kvar på Allbo Lärcenter, för ett nytt jobb och nya utmaningar väntar på honom som rektor för Värnamo Folkhögskola och vilken tur dem har som nu får lära dig att känna.

Ja det var med stor sorg jag läste det i Smålandsposten den 24 april 2013, men jag förstår dig Erik och jag vet att det inte var ett helt lätt beslut för dig att ta.

Ja, du Erik, när du började hösten 1998 på Allbo Lärcenter som lärare hade du ingen aning om vad framtiden skulle bringa och att det just skulle bli dig som fick stå i fronten och slåss mot Alvestas politiker, för Allbo Lärcenters överlevnad.

Men samtidigt byggde du ju också upp en unik skola med högskolutbildningar, yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar för vuxna och du har haft tur att hela tiden ha en duktig och kompetent personal bakom dig till att hjälpa och stötta dig.

Inte utbildat i filosofi

När jag började våren 2002, blev du tillsammans med mina två lärare på Gruv en av de första som jag skulle komma att stifta bekantskap med och som med åren har växt till en vänskap som jag värdera väldigt högt.

Jag glömmer aldrig min förste lektion med dig i filosofi när du kom in och sa dessa ord                                                
”Jag är inte utbildat i filosofi, men jag har studerat lite i ämnet och tycker det är ett roligt ämne och med eran hjälp kommer vi att fixa det”.
Ja! du Erik Engsbråten nu är det 10 år sedan som du sa så och som tur är så kände alla vi eleverna ju dig, så det blev till ett glatt skratt och ska jag vara ärlig så har det varit ett av de roligaste ämnen som jag har läst under alla mina år på Allbo Lärcenter.
Om ni undrar, jo så blev alla vi elever i denna grupp godkänt i ämnet filosofi.
Erik Engsbråten som lärare
Trogen följeslagare
Så låt oss nu ta ett litet tillbackablick i tiden, när vi höll till på Fabriksgatan i Alvesta här fanns det ju en enorm sammanhållning bland oss elever och personal. Här fanns ju de öppnar landskapen där man kunde se varandra och cafeterian som var allas fasta mötesplats här träffades vi elever och lärare från omvårdnaden, KY-utbildningen, Gruv och Gy Vux för att ta en fika och prata och uppmuntra varandra när det behövs och just här fick man ofta höra dig säga dessa berömde orden ”skam den som ger sig”.

Men det var ju inte bara det som bidrog till sammanhållningen, det var ju också Kick-offen vid skolans början på terminerna samt när vi gjorde tidningarna där alla eleverna från de olika utbildningarna blandas i olika grupper och på det sättet lärde vi ju att känna varandra. och för vissa ledde det till att de hittade en ny kärlek eller fick nya vänner som kanske kommer att hålla livet ut, vem vet.

Dumt att lägga ner Allbo Lärcenter
Sen var det sist men inte minst festerna som vi hade där vi för en kort stund kunde glömma allt det tråkiga eller som på hösten 2002, när vi kunde glädjas över att vi lyckas övertyga Alvestas politiker om att det var en dum idé att lägga ner Allbo Lärcenter och vid alla dessa fester var du Erik en trogen följeslagare och du var heller inte blek för att öppnar dörren till ditt hem för en liten förfest, så för många av oss elever blev du inte bara en lärare, du blev också en fantastik vän och kompis.

     Erik som trollkarl
Som lärare var du väldig omtyckt av oss elever, jag vet att många valde att läsa religion, geografi, samhällskunskap just för att få dig som lärare och dina lektioner var ju alltid väldig intressanta, roliga och lärorika och mycket av det som du lärde ut på dina lektioner har ju fastnat i ens hjärna, helt otroligt eller hur.

Sammanhållningen försvann
Nu skulle det sparas, och här beslutade politikerna sig för att lägga ner Stenlyckeskolan och flytta eleverna till Prästäng och Grönkullaskolan, men självklart kunna man inte låta Stenlyckeskolan stå tom, så de fick för sig vad de säkert tyckte var en genial idé, nämligen att låta Allbo Lärcenter ta över lokalerna. Trots kraftiga protester från både oss elever och personalen gav politikerna sig inte och våren 2006 gick flytten så till Stenlyckeskolan.
Tyvärr får man säga att den sammanhållning, den varme och trivsel som hade funnits på Fabriksgatan försvann i samma veva, för på Stenlyckeskolan fanns ju inga öppnar landskap ingen cafeteria där man kunde träffas och ta en fika och sitta och prata för en kort stund.

Sammanslagningen av Allbo Lärcenter och gymnasiet
Men trots det gick det bra för Allbo Lärcenter som gick hän och blev en yrkeshögskola och framtiden såg ju ljus ut, men samtidigt gick det inte så bra för Alvesta gymnasium och om man inte snabbt hittade på en lösning såg politikerna bara en möjlighet och det var att lägga ner gymnasiet.
Lösningen blev ju att slå ihop Allbo lärcenter och gymnasiet och den 23 augusti 2010 öppnades så dörren för det nya Allbo Lärcenter och där du blev rektor för hela enheten, något som du både kände dig hedrat och stolt över.

Här lyckas du och personalen skapa en skola med hög trivselfaktor och där man känner sig varmt välkommen varje gång man går in genom dörren.
Och som på alla skolor har ni en vision som är att:
”Som medarbetare eller studerande hos oss ska du känna dig:
Glad - när du går hit
Stolt - när du är här och
Nöjd - när du går hem”!
Och det tror jag att de flesta av oss gör, jag gör det i alla fall.

Gymnasiet läggas ner
Nu har Alvesta kommunen alltid skulle spara och som alltid är det för det mesta skolorna som drabbas, men just för Allbo Lärcenter har det fått store konsekvenser, speciellt det sista året har det ju varit tufft.
Med tio miljoner kronor i underskott har det ju lett till att många lärare har fått lämna skolan, man skar ner från 4 rektorer till att du fick stå ensam med hela ansvaret.

Men det tog ju inte slut här för nu har politikerna beslutat att lägga ner gymnasiet, man kan väl lugnt säga att de politiker som hela tiden har varit emot gymnasiets existens vann till sist, trots kraftiga protester inte minst från eleverna som demonstrerade och visade deras missnöje med politikernas beslut.
Ja! du har väl vid denna tidpunkt förstått och märkt att politiker inte är att leka med.

Ett stort tack
Vet du Erik, det finns en sak som vi har gemensam och det är att vi båda är väldig envisa och med ditt ”skam den som ger sig” och mitt motto: ”never ever give upp”, kunde det ju ibland ledde till dispyter imellan oss, ibland vann jag, ibland vann du eller så gick vi på kompromiss, men som tur är gick det aldrig så långt att det förstörde vår vänskap som vi har byggt upp under alla dessa år.

Nu har det ju också hänt stora händelser i ditt liv, du har gift dig och ni har fått tre fantastiska vidunderliga barn.
Ja du Erik, detta var bara en bråkdel av dem minner som vi har upplevt tillsammans och satte vi oss ner kunde vi säkert fylla en hel bok om åren på Allbo Lärcenter.
Här på slutet vill jag tacka dig för allt din hjälp, stöd och uppmuntran under dessa 11 åren vi har känt varandra, det tillsammans med din vänskap betyder otroligt mycket för mig och jag har tappat räkningen på alla de gånga som du har sagt till mig ”skam den som ger sig”.

    Erik Engsbråten på skolavslutning

Släng det tråkiga i sopporna
Nu vill jag be dig om en sak, släng allt det tråkiga och mindre roliga som har hänt under åren i sopporna och bara packa ner det positiva och roliga som du har upplevd under dina 15 år på Allbo Lärcenter i din ryggsäck, när du nu beger dig till Värnamo Folkhögskola. Nu blir det kanske också tid över till att läsa Smålandsposten när du nu ska till att åka tåg till och från Värnamo, vem vet.

Nu kommer jag själv att sluta på Allbo Lärcenter, den 30 augusti och denna gång blir det för tid och evighet, för då är jag färdig med min lärlingsutbildning som elevassistent, så får vi ju se vad framtiden kommer att bringa för min del.

Men jag vet en sak och det är att vi är många som kommer att sakna dig och att det kommer kännas tomt när vi återvända till skolan efter sommarlovet och du inte finns där längre.
Nu vill jag till slut önska dig, all lycka till, med ditt nya jobb som rektor på Värnamo Folkhögskola.

Med Vänliga hälsningar
Allbo Lärcenters evighetsstuderande
Gitte Faber

De danske papperstidningarnas kamp mot digital journalistik

Vad är lyx? Ja, ibland kostar det pengar, ibland kan det vara gratis det kommer ju an på hur man ser på det.
För många som har flyttat utomlands kan man väl säga att det har varit en lyx att kunna läsa tidningar på nätet gratis och på det sättet följa med i vad som händer i sitt hemland.
För många danskar kommer det snart vara ett minne blott, för under året 2013, kommer de flesta av de danska tidningarna stora som små att kräva betalt när du går in och läser deras artiklar på nätet.

Betala för digitalt journalistik
Vill du betala för att läsa tidningen på nätet, ja den frågan ställde tidningen Politiken DK sina läsare i maj månad 2012.
Ut av de 8 903 som röstade svarade 20 procent ja, 9 procent stod för vet ej och 71 procent svarade nej till att betala för att läsa tidningen på nätet.

Nu är det säkert fler liksom jag som läser flera tidningar på nätet och ska man till att betala för det ja så får man ju välja den som man tycker bäst om, de andra får ju så att säga stryka på foten.

Trött på reklamer och stavfel
Så varför var så många emot att betala för att läsa Politiken och andra tidningar på nätet.
Ja! man kan väl säga att de flesta är trötta på alla de reklamer som hela tiden poppa upp när man går in för att läsa artiklarna, samt de oredigerade historierna från Ritzau byrå.
En läsare skriver att så länge som sidan är fylld med reklamannonser och stavfelsbefängda artiklar, kommer han inte att betala för nättidningen, en annan som betalar för ett digitalt abonnemang till New York Times tycker att varken Politiken eller Berlingske är av en sådan kaliber att det vill få henne till att punga upp för att läsa nyheterna på de danska tidningarna.
Men många av läsarna kräver också, om de ska till att betala för nättidningen så måste Politiken höja nivån på deras innehåll och deras artiklar, vissa är villiga till att betala ett abonnemang, men bara om det inte överstiger 200 kronor per månad.

Reklamintäkterna räcker inte till
Den väsentliga orsaken till att läsarna nu ska betala för de digitala nyheterna är enligt chefredaktör Lars Grarup att annonsintäkterna inte kommer bli så stora så de kan finansiera deras publicistiske ambitioner.
Dessutom har man i över 125 år tagit betalt för papperstidningen, så därför gör man nu det samma när det gäller nättidningen.
”Om du använder oss mycket, koster det”, säger Lars Grarup.

En annan orsak som gör de nu är tvungen till att ta betalt kan ju också vara att flera har flydd papperstidningen, som ju inte är helt billig, tar man till exempel Politiken kostar ett årsabonnemang, alla veckodagarna inklusive bilagstidningen Plus, 4 398 kronor.
För dem som är pensionär, arbetslösa eller ensamkommande föräldrar är det många pengar, som kan användas till andra viktiga saker såsom mat och kläder.
Andra tänker säkert också varför betala för papperstidningen när man kan läsa den gratis på nätet.

Ger mediestöd till andra länder
Nu får Danmark ifall du undrar statligt presstöd, cirka 400 miljoner kronor delas ut till de danska mediehusen, stödet utbetalas efter antal tryckta tidningar och inte efter produktionen av des innehåll.
Men den danska staten är ju riktig givmilda för de dela även ut 350 miljoner kronor i mediestöd till andra tidningar runt om i världen, pengar som man tycker kunna gå till de danska medier istället, listan på vem som får mediestöd finns här:
http://www.kulturstyrelsen.dk/fileadmin/user_upload/dokumenter/medier/aviser_og_blade/dagbladspuljen/Foreloebigt_tilskud_2012.pdf

Olika betalningsmodeller
Så hur har tidningarna tänkt sig att ta betalt, ja här finns det olika betalningsmodeller som tidningarna har valt att använda sig av:
Freemium: Här kommer de dagliga nyhetsuppdateringar att vara gratis, medan de djupgående samt de analyserande artiklar kräva ett abonnemang.
Denna modell började Jyllands Posten använda sig av i december 2012.

Taxameter-modell: Här kan läsarna läsa ett antal artiklar gratis per månad, överskrids antalet för man betala för ett abonnemang. Denna modell kommer både politiken och Berlingske att införa i 2013.
Än har det inte kommit fram hur många artiklar man kan läsa, samt vad det kommer att kosta därefter.

Betalningsmur: Här får man betala innan man får tillgång till artiklarna, sju lokaltidningar i Viborg, Århus, Randers, Holstebro. Ringköbing samt Lemvig har infört denna modell.

Även Information och Kristeligt Folkeblad kommer att kräva betalning på nätet.
Den enda danska tidning som just nu överlever på sina annonsintäkter och ännu inte behöver kräva betalt för deras digitala journalistik är Ekstra Bladet.

Nu är det ju inte bara medierna i Danmark som har det tufft, runt om i världen har flera faktisk börjad att ta betalt för digitalt journalistik och just den modell som Politiken och Berlingske har valt är den samma som New York Times använder sig av och där en procent av läsarna tycker att det är en succés med digitalt journalistik.

Vill ha bort presstödet i Sverige
Här i Sverige diskutera man ju också hur man ska lösa detta, sedan år 2002 har riksdagen varit eniga om att hela reklamskatten ska bort, men än har det inte hänt.
Visst finns det något riktigt i det som Mats Johansson, riksdagsledamot (M), tidigare politisk chefredaktör i Svenska Dagbladet och Hans Wallmark, riksdagsledamot (M), tidigare politisk redaktör i Nordvästra Skånes Tidningar skriver i deras debattinlägg i Dagens Nyheter den 5 januari 2013.
”Det är inte möjligt att förstå samhällsnyttan av ett system som gör att organ som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, ledande sociala medier, ska betala tiotals miljoner om året i extra skatt medan intäkterna i asociala hatmedier på nätet är skattebefriade. De uppåt hundra miljoner kronor per år som trettiotalet betalande tidningar levererar till finansiering av presstödet är en liten peng i statskassan men stora pengar för de redaktioner över hela landet som nu skär bort tjänst efter tjänst, långt utöver normal rationalisering”

Dem tycker också att medan man väntar på ett en politisk majoritet ska besluta sig för att avskaffa stödsystemet, borde vissa reformsteg tas inom systemet vilket kan göras med några enkla riksdagsbeslut, såsom att prioritera kvalitet framför mångfall, vid att flytta stödpengarna från drift till distribution, införa prisneutralitet mellan pappers- och nätprenumeration som en förutsättning för att få presstöd, samt att man slutar diskriminera dagspressannonseringen.
Samtidigt hoppas både Mats Johansson och Hans Wallmark att gratisepokens höjdpunkt snart är över, liksom presstödet.

Ge läsarna en upplevelse
Så vad ska tidningarna göra nu för att folk inte flyr från den digitala journalistik ja här menar Anker Brink Lund från Copenhagen Business School, om man kan flytta den upplevelse av att läsa en tidning, den lyx det är att vara antingen en läsare från Politiken, Berlingske eller Fyns Stiftstiende över till nätuniversumet finns det goda möjligheter för att tidningarnas journalistik överlever, men lyckas man inte med det, ja så finns det inte så mycket mer man kan göra.

Och som Anker Brink Lund från Copenhagen Business School ganska riktigt säger, ”Medierna måste förstå, att det, de säljer, inte är de enkla nyheter, men et publicistisk gemensamskap, som måste uppbyggas i samspel med internätets nya möjligheter”.